Oj då?

DSCN6206

Ja, nu har det till och med blivit officiellt:

Sveriges sociala skyddsnät skyddar inte alla.

Vi kan läsa i denna artikel (dn.se, 08.05.2013) att minst 20 000 unga vuxna mellan 16-29 år står utanför samhället. Utan arbete eller studier och inte ens inskrivna på Arbetsförmedlingen.

Oj då. Hur hände detta?

Hur kan man ha missat så massiva siffror? 20 000 unga vuxna?! Vart har dessa hållit hus tills nu? (Bakom en buske? Hur stor var den?)

Och inte nog med det utan det står vidare att dessa 20 000 ingår i en grupp om 77 000 unga vuxna som varken arbetat eller studerat på 3 år!!

Vad pratar vi om här? Vadå 77 000?? Är de allvarliga??? Nu är det inte en buske längre, det handlar om en hel skog som gömmer tiotusentals människor som lever i utanförskap. Varför det? Varför ska inte dessa människor ha rätt att betala sin skatt? De vill ju det!

Notera dessutom att det står att de inte arbetat eller studerat på 3 år. Vad är det? Någon sorts nivå som man ska uppnå innan man blir en siffra i någons statistik? Så det betyder att det finns de som levt arbetslösa och sysslolösa i 1 år, i 2 år, i 2 år och 11 månader men som inte är viktiga att nämna för att hålla siffrorna gömda?

När blir de siffrorna framtagna då? När något samhällsorgan helt plötsligt behöver få sig en större bit av statskassan för att köpa sig lite mer kaffebröd till fikat? (Eller en lite lyxigare “jobb”-bil till de kända okända?).

För att återgå till mystiskt nyupptäckta tiotusentals unga människor som plötsligt dykt upp ur ingenstans.

Vi är ju alla väl medvetna om att vi har ett fiffigt litet system som ger oss ett personnummer för att landet ska hålla koll på oss alla.

Det är ju bra, för då vet man när någon föds, vilket år de börjat och slutat skolan och vart de arbetar, hur mycket de tjänar och betalar skatt bland andra roliga personliga uppgifter.

Menar de då att vi i Sverige trots att vi har ett välkänt och erkänt socialt system och personliga nummer lyckas slarva bort 20 000 unga personer som lever i och utanför vårt samhälle?  Och ännu värre? 77 000 som varit inaktiva på 3 år? För att inte nämna vilka antal vi då pratar om som inte har tagits med i dessa beräkningar?

Vilken siffra väntar de på innan de börjar göra något?

Hur många människors liv ska bli förstörda innan någon öppnar en dörr till dessa personer och låter dem arbeta för sig själva och för vårt samhälle?

Varför står vi och tittar på medans fler och fler hamnar i utanförskap och väljer istället att ansluta sig till kriminella umgängen som skadar vår omgivning och de själva?

Det handlar om orsak och verkan.

Unga som står utanför och som går sysslolösa och arbetslösa hittar andra sätt att spendera sin tid och energi. Deras frustration leder till destruktivt beteende, depression och självmord för vissa medans andra väljer att slå tillbaka på ett samhälle som har svikit dem.

Och här sitter sveriges beslutsfattare och undrar hur många fler bullar man kan ta till kaffet innan man måste återgå till att sitta och ta fram nya siffror att diskutera kring.

När ska vi sluta gömma oss bakom buskarna? Det är vad vi undrar.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s