Kan vi kasta in handduken när det kommer till “samma värde”?

Kan vi kasta in handduken när det kommer till “samma värde”?

Har vi passerat möjligheten till att känna att alla har samma värde som individer?

Eller är det enbart orden som innebär något? Och vårt agerande något annat?

Har vi gett upp slaget om ” Samma värde oavsett vem du är”.

Reflektion…

Behandlas vi lika när det kommer till, rättsväsende, grundutbildning, sjukvård, äldreomsorg och socialt arbete?

Mänskliga rättigheter och humanitet…

Vad är skäligt för dig?

Reference article:

Etik för samhällsvetare

Erik Blennberger

http://www.usq.edu.au/library/referencing/harvard-agps-referencing-guide

http://www.bokus.com/topplistor/bokustoppen

http://www.drivhuset.se/

http://www.hayworthreport.com/?gclid=CISK_ufyjL0CFePOcgod36EAdQ

http://www.brainyquote.com/quotes/topics/topic_love.html

http://www.madonna.com/

http://avicii.com/

Advertisements

Ligger vår arts storhet i att vi värderar alla människor lika? Är det möjligt?

Förmågor, frihet och fantasi

En skapande kraft.

Gör etik oss mänskliga?

Har våra olika uppfattningar betydelse för vår arts överlevnad?

Behöver vi etik?

Har vi en stark längtan till att alla människor ska har samma människovärde?

Är det ett beslut som leder till frihet för alla?

Ligger vår arts storhet i att vi värderar alla människor lika? Är det möjligt?

Reference article:

etik för samhällsvetare

Erik Blennberger

http://www.usq.edu.au/library/referencing/harvard-agps-referencing-guide

http://www.bokus.com/topplistor/bokustoppen

http://www.drivhuset.se/

http://www.hayworthreport.com/?gclid=CISK_ufyjL0CFePOcgod36EAdQ

http://www.brainyquote.com/quotes/topics/topic_love.html

http://www.madonna.com/

http://avicii.com/

Kan kärlek ersätta hat? Kan hat ersättas med humor?

Människovärdet kan kränkas genom att en människa inte respekteras.

Lika för alla, högt som lågt.

Givet, utan meriter

Förnuft och frihet?

En konstruktion som följs av alla?

Ett skäl för storhet, är att okunnighet underordnas möjligheten till insikt.

Är alla lika starka? Upplysta? Medvetna?

Om jag blir kränkt, klarar jag av att vara upplyst, insiktsfull och förstående?

Kan kärlek ersätta hat? Kan hat ersättas med humor?

Vad tycker du?

Reference article:

etik för samhällsvetare

Erik Blennberger

http://www.usq.edu.au/library/referencing/harvard-agps-referencing-guide

http://www.bokus.com/topplistor/bokustoppen

http://www.drivhuset.se/

http://www.hayworthreport.com/?gclid=CISK_ufyjL0CFePOcgod36EAdQ

http://www.brainyquote.com/quotes/topics/topic_love.html

http://www.madonna.com/

http://avicii.com/

Lyckligt lottade människor

Interaktion, en känsla av samhörighet?

Lyckligt lottade människor

Moralens grund, baserat på samspel mellan människor?

Att bidra till

Vill jag dra nytta av?

Kostnader som leder till humanitet, kombinerat med nyckelord som respekt.

Empati och medkänsla, en idé som hör samman med värdighet.

Reference article:

etik för samhällsvetare

Erik Blennberger

http://www.usq.edu.au/library/referencing/harvard-agps-referencing-guide

http://www.bokus.com/topplistor/bokustoppen

http://www.drivhuset.se/

http://www.hayworthreport.com/?gclid=CISK_ufyjL0CFePOcgod36EAdQ

http://www.brainyquote.com/quotes/topics/topic_love.html

http://www.madonna.com/

http://avicii.com/

Tillför något, förena mänskligheten…

Förespråkare

Human

 Respekt för enskild

 Genuin empati

Gåvorelation

 Kommentar

Kritik

 Resurser

Lojalitet

Ensidig

 

Outtalade krav

Sårbarhet

 

Sammanhang

Etiskt

Ställning

 Livsföring!

 Drabbad

 Grundbetydelse?

 Tillför något, förena mänskligheten…

 

Ger ökad jämlikhet känsla av samhörighet och demokratisk stabilitet i ett samhälle?

Varför ska vi ha jämlikhet?

Ska vi sträva efter jämlikhet?

 Bemötande

Grundläggande insikter

Våra gemensamma mänskliga identiteter

Ger ökad jämlikhet känsla av samhörighet och demokratisk stabilitet i ett samhälle?

Tillit

Sårbarhet

Mångfald och integration

Tolerans och acceptans

Okunnighet

Kulturella traditioner

Övergång

Motvilja

Bejakande

Komplicerade samhällsfrågor

Samhällsmål

Begrepp

En ny miljö, sannolikheten är att få ett mer vitalt samhälle.

Vi börjar på personnivå. Jag börjar med mig…

”Samband och konsekvenser.” progressiva avskrivningar

Det här blir intressant, Bo Bubbla, med skattebetalare som insats.

http://www.svd.se/naringsliv/pengar/chockhojning-av-manadsavgifter_8983916.svd?sidan=15

Avskrivning

 Denna artikel behandlar det ekonomiska begreppet avskrivning. För det juridiska begreppet se avskrivning (juridik).

Avskrivning är en redovisningsterm som syftar till att i bokföringen redovisa kostnaden för anläggningstillgångars värdeminskning och att därmed uppta organisationens tillgångar till sitt verkliga värde/bokfört värde. Avskrivningar syftar också till att fördela kostnaderna för en tillgång över samma tid som tillgången bidrar till intäkter, se matchningsprincipen. För att förstå syftet med avskrivningar är det viktigt att kunna skilja på kostnader och utgifter – en utgift ska inte förväxlas med en kostnad då kostnad uppstår i samband med att resursen förbrukas, inte inköps. Utgifter påverkar aldrig resultaträkningen men det gör däremot kostnaderna.

nationalräkenskaperna kallas summan av alla avskrivningar i samhället (det vill säga värdeminskningen av ekonomins kapitalstockkapitalförslitning.

Grundregeln är att avskrivningar sker under tillgångens ekonomiska livslängd med årliga belopp som motsvarar den ungefärliga värdeminskningen. Detta kallas för avskrivning enligt plan. Tiden för avskrivning, avskrivningstiden, får inte vara längre än den ekonomiska livslängden och bestäms när tillgången anskaffas. Avskrivningstiden kan till exempel vara 5 år för en personbil, 10 år för en lastbil och 33 år för en byggnad.[1] Det innebär att om en lastbil inköps för en miljon kronor så blir den årliga kostnaden 100 000 kr i tio år. Denna typ av avskrivningar kallas planenliga eller bokföringsmässiga avskrivningar. Anläggningstillgångar som inte minskar i värde genom förslitning, som till exempel mark, skrivs dock inte av.

Lagstiftningen (Inkomstskattelagen (1999:1229)) ger visst utrymme för att göra skattemässiga underavskrivningar eller överavskrivningar (avskrivning över plan), vilket är vanligt förekommande hos företag. Eftersom avskrivningar är kostnader påverkar storleken på dessa nämligen resultatet och därmed även skatten på eventuell vinst. Detta ger en möjlighet för företagen att jämna ut resultaten över åren mellan bra och dåliga år. När företaget använder denna möjlighet blir det en skillnad mellan de planmässiga och de skattemässiga avskrivningarna. Detta ger ett visst utrymme för företagen att skatteplanera i samband med bokslutet och är en av flera möjliga bokslutsdispositioner.

Faktorer som påverkar avskrivningstider styrs bland annat av god redovisningssed och tidigare bokföringsprinciper i företaget. Det kan vara direkt olagligt att ändra avskrivningstiden i efterhand, när man väl har börjat göra avskrivningar.

Avskrivningsmetoder

Den vanligaste metoden är linjär avskrivning, där tillgången skrivs av med lika stora belopp varje år. Metoden är den överlägset vanligaste, bland annat för att den är enkel att administrera.Bokföringsprogrammen har färdiga funktioner för att beräkna avskrivningen, ofta varje månad.

Vid degressiv avskrivning är avskrivningarna störst under de första åren och minskar mot slutet av avskrivningstiden. Fördelen med denna metod är att den ofta speglar den verkliga värdeminskningen på en tillgång.

Progressiv avskrivning innebär motsatsen, att avskrivningarna ökar efterhand. Denna metod kan vara lämplig för tillgångar med lång livslängd och med obetydlig teknisk utveckling.

Produktionsberoende avskrivning, slutligen, innebär att avskrivningen varierar efter den uppskattade framtida produktionen eller utnyttjandet av tillgången.

referens: http://sv.wikipedia.org/wiki/Avskrivning

http://www.svd.se/naringsliv/pengar/chockhojning-av-manadsavgifter_8983916.svd?sidan=15