Vem tar vem?

20130912_122603

 En debatt på Tv, angående vem som kan göra vad för väljarna. Men vad är det politikerna ska göra? Och vad kan de göra?

 Känslan av obehag infinner sig. Att se detta spektakel och känna wow, det här partiet ska jag rösta på, den här politikern har fattat vad jag behöver, känns knappast troligt.

 Vad vet de om vad jag behöver? Bryr de sig? Eller handlar det bara om makt? Politikernas spel i debatten, de spelade upprörda, spelade förbannad och irriterad.

 Men vad hjälper det mig? Min känsla är bara, ett spel för gallerierna för att sedan skaka hand och dela upp bitarna där varken kameror eller ens jag är välkommen. Vad som är tråkigt är att dagens politiker fortfarande tror att deras ”skådespel” går hem, att Sveriges befolkning verkligen litar på Sveriges politiker.

Men sanningen är att det är väldigt få som gör.

Att ”snacka går ju; men att leverera verkar svårare. Och att åka SÄPO limousin fram och tillbaka till jobbet skapar inte mer trovärdighet.

 Och snälla, vem i det verkliga livet går på detta spel? Fattar inte politikerna att de är rökta. Och sedan att någon journalist ställer frågan, vem vann debatten? Vem var bäst? Tror journalisterna att någon i slutänden bryr sig.

Vem i verkligheten har tid och ork att boosta politiker egon? Handlar inte politik om att göra något? Förverkliga och förvalta demokratin? Inte urholka demokratin.

Känns som det är allmänt vedertaget att ingen lyssnar eller ens pratar med de som lever i det verkliga livet, bortom strålkastare och tillrättalagda manus.  För tro mig, verkligheten finns, och där lever miljoner svenskar och inte i ordfantasins förvrängda värld. Så alla politiker där ute, inget varar för evigt… ni behöver oss mer än vi behöver er.  

Advertisements

Är vi liberala när det passar?

20130912_115416

Liberalism (av latin liber, fri) är en samhällsåskådning och politisk ideologi med individens frihet som grundläggande värde.[1] Betydelsen av ordet varierar med tidsepok och världsdel och det är därför svårt att ge en exakt definition. Liberalism kan dock allmänt sägas vara nära förbundet med jämlikhet, individuell frihet, mänskliga rättigheteryttrandefrihet och demokrati. Ett fritt näringsliv med marknadsekonomi och privat äganderätt inkluderas också i många definitioner. Som ett led i att garantera individens frihet har liberaler ställt sig skeptiska till statlig inblandning i den privata sfären. Här finns en bred glidande skala från socialliberaler, som förespråkar skattefinansierade välfärdstjänster i offentlig eller privat regi, till nyliberaler, som på flera håll helt motsätter sig skattebekostade lösningar, och slutligen anarkokapitalister, som inte ser någon som helst nytta med en nattväktarstat. De flesta större partierna i världen som kallar sig liberala är socialliberala. Anarkokapitalistiska partier är sällsynta.

I Sverige betecknar sig två riksdagspartier som socialliberalaFolkpartiet och Centerpartiet. Även Miljöpartiet kan i vissa fall ses som socialliberalt, även om partiet själv inte använder begreppet. Riksdagspartiet Moderaterna kallar sin ideologi “en förening av konservativ samhällssyn och liberala idéer“, medan till exempel Liberala partiet (som hittills saknar inflytande via platser i kommun/riksdag) är ett klassiskt liberalt parti. Liberalismens, för utomstående, ideologiska oklarhet och motsägesfullhet har myntats som uttryck av förre folkpartiledaren Gunnar Helén: “Att vara liberal är att vara kluven”.

USAKanada och de latinamerikanska länderna används ordet liberal för att beteckna politiker hemhörande i den politiska centern och något åt vänster, som bland annat anses förespråka väsentliga ingrepp i marknadsekonomin och personliga friheter. Det är viktigt att inse att liberal i detta avseende inte är helt synonymt med hur vi använder begreppet i Sverige. Framförallt uppstår förvirring kring begreppet “liberal” i sammanhanget ekonomisk liberalism (en mer “frihetlig”, dvs lösgjord syn på den klassiskt oreglerade ekonomin) kontra konservatism (sparsamhet). Det är alltså staten och hur stora “friheter” staten ska ha att ingripa som åsyftas i det amerikanska begreppet “fiscal liberalism” medan det svenska begreppet liberal i högre grad syftar på individens frihet från statens ingrepp, som traditionellt varit betydligt större än i det tidiga USA.

Liberalismen har i någon mån rötter i Antikens republikanska styrelseskick i bl a Grekland och Rom, men tar i modern tid sin utgångspunkt i senare skeden som Ärorika revolutionen ochUpplysningstiden med filosofer som John LockeVoltaireMontesquieu och Rousseau och deras kritik mot den enväldiga monarkin och dess brist på individuella fri- och rättigheter och majoritetsstyre. Frihetslagstiftningarna, individuella friheter, yttrandefrihet, religionsfrihet och tryckfrihet är starkt förknippade med liberala värderingar. Senare, under inspiration från radikala demokrater som Rousseau, kom en egalitär demokrati grundad på allmän rösträtt att bli ett huvudideal, även om liberala tänkare alltid förhållit sig med varierande skepsis mot ett oreglerat massvälde. Av detta skäl är liberaler för varierande grader av konstitutionalism och okränkbara fri- och rättigheter.

referens;

  • Prismas Nya Uppslagsbok, ISBN 91-518-2823-5, Otava Finland 1995.
  • Bra Böckers världshistoria, band 11
  • Svenska Akademiens ordbok: 1/140/35617 (huvudordet liberal)
  • Nordisk familjebok
  • Reidar Larsson, Politiska ideologier i vår tidISBN 91-44-00294-7
  • Wallerstein, Immanuel: Liberalismens död. Vertigo 2001. ISBN 91-973491-4-3

Ung och förvirrad…

20130830_123209

Statistiken över ungdoms­arbets­löshet är jämförbar

Den svenska ungdoms­arbetslös­heten är högre än genom­snittet i Europa, något som i debatten väckt frågor om statistikens jäm­för­bar­het. Men siffrorna är jäm­för­bara. Det visar en studie av hur statistiken tas fram i nio europeiska länder. Istället kan ländernas olika system för lär­lingar vara en för­klar­ing till att nivåerna skiljer sig åt.

2007 valde Sverige att gå över till redovisa antalet och andelen arbetslösaenligt International Labour Organizations (ILO) konvention för arbets­marknads­statistiken och i enlighet med Eurostats regelverk. Den nya definitionen i AKU innebar bland annat att hel­tids­studer­ande som söker jobb kom att räknas in i gruppen arbetslösa. Konsekvensen blev att den svenska ungdoms­arbetslösheten framstod som mycket högre än tidigare, och dessutom högre än i flera andra länder. Harmoni­seringen ledde paradoxalt nog till att den inter­nationella jämför­bar­heten i statistiken ifrågasattes.

Dessutom finns en vanlig missuppfattning om hur arbets­lös­hets­måttet ska tolkas; att en ungdoms­arbetslöshet på cirka 25 procent innebär att var fjärde ungdom är arbetslös. Det stämmer inte. Den korrekta tolkningen är istället att en fjärde­del av arbetskraften (där ingår sysselsatta och arbetslösa) ärarbetslös. 2011 tillhörde drygt hälften av ungdomarna i Sverige arbetskraften, resten var till exempel studerande som inte efter­frågade arbete. Om vi räknar de arbetslösa ungdomarnas andel av hela den unga befolkningen i Sverige var den cirka 12 procent år 2011, alltså var drygt var tionde ungdom arbetslös.

SCB har nu, på uppdrag av Regeringen, gjort en omfattande studie av hur nio Europeiska länder genomför sina arbets­krafts­under­sökningar, för att ta reda på hur jämförbar den inter­nationella statistiken är. Dessutom har SCB studerat om det finns insti­tutio­nella skillnader som kan bidra till att förklara varför Sverige har så hög ung­doms­arbetslöshet jämfört med till exempel Tyskland eller Danmark.

Ungdomsarbetslöshet i nio länder samt genomsnittet i EU, år 2011. Procent

Stapeldiagram över andelen ungdomsarbetslöshet i nio länder samt genomsnittet i EU, år 2011

Studien har visat att siffrorna för ungdoms­arbetslöshet som tas fram av arbets­krafts­under­sök­ningarna i de berörda länderna är jämförbara. Definitionen av arbetslöshet är väl harmoni­serad, och de skillnader som finns i traditioner och genom­förande av under­sök­ningen påverkar inte arbetslöshets­nivåerna i någon större utsträck­ning. Det finns alltså inget fog för att säga att skälet för Sveriges höga ungdoms­arbetslöshet ligger i mätningen. Svaret på varför Sverige sticker ut vid en inter­nationell jämförelse måste sökas någon annanstans.

Värt att notera är att skillnaderna i arbetslöshets­nivå mellan länderna är störst bland den yngre gruppen ungdomar, 15‑19 år, och bland de studerande. Det är alltså sannolikt i dessa grupper som man kan finna de bästa förklar­ingarna till skill­naderna mellan länderna. Vänder man blicken mot gruppen unga vuxna, 25‑29 år, är skill­naderna mycket mindre.

Ungdomsarbetslöshet i nio länder, efter ålder, år 2011. Procent

Stapeldiagram över andelen ungdomsarbetslöshet i nio länder, efter ålder, år 2011

I arbetskraftsundersökningarna klassificeras i samtliga länder lärlingar som får lön som sysselsatta. Medan Sverige traditionellt har haft mycket få lärlingar, har man i länder som Tyskland och Österrike en stark tradition av lärlings­system. I Tyskland och Österrike är nästan en fjärde­del av alla studerande i åldersgruppen 15‑24 år lärlingar. Det kan jämföras med under en procent i Sverige.  Annorlunda uttryckt innebär detta att 68,5 procent av de sysselsattasom studerade i Tyskland, och 56,0 procent i Österrike, var sysselsatta för att de gick en lärlings­utbildning.

Att en  fjärdedel av de studerande i Tyskland klassificeras som sysselsattagenom sin lärlings­utbildning får stor effekt på arbetslöshets­talet. Dels genom att lärlingarna då inte kan klassificeras som arbetslösa även om de sökt jobb och dels genom att fler sysselsatta gör att det relativa arbetslöshets­talet sjunker. Arbetslösheten beräknas ju som en kvot, där man delar antaletarbetslösa med antalet i arbetskraften. En ökning av antalet sysselsatta ger också en ökning av antalet i arbetskraften.

En annan faktor inom utbildningssystemet, som kan bidra till att förklara skillnader i arbetslöshets­nivå mellan länder, är hur många månader om året ungdomar får studie­medel. I exempelvis Sverige och Finland utbetalas studie­medel normalt under 9 månader per år. Detta bidrar till att dessa länder har ett tydligare säsongs­mönster än exempelvis Danmark, där studie­medel betalas ut under hela året. Incita­menten att söka sommar­jobb är sannolikt högre om studie­medel inte betalas ut på sommaren. Under andra kvartalet 2011 var till exempel skill­naderna mellan arbetslöshets­nivåerna i Finland och Danmark mycket stora, närmare 12 procent­enheter. Dessa skill­nader var dock helt borta under kvartal tre.

Värt att notera är också att arbetslöshets­tidens längd varierar mycket mellan länderna och att en relativt stor andel av de arbetslösa ungdomarna i Sverige är arbetslösa i en månad eller mindre.

Det går inte att hitta en förklaring till skillnaderna i nivån på ungdoms­arbetslösheten mellan Sverige och de andra länderna. Till exempel kan skill­naderna mellan Sverige och Tyskland förklaras av andra faktorer än skill­naderna mellan Sverige och Neder­länderna.

Referens; Anna Broman, arbetar med Arbets­krafts­under­sök­ning­arna (AKU) på SCB.

08‑506 944 62

http://www.scb.se/Pages/Article____353416.aspx

 

Du räknas men ändå inte…


du2013Copyright © 2013 Neo Gallerian All Rights Reserved

När Sveriges 290 kommuner drivs som tillväxtbolag med resultatfokus ur ett ekonomiskt perspektiv, kan det vara intressant att ställa sig frågan varför?

Duktiga tjänstemän skatteplanerar med kommuninvånarnas pengar. Varför?

Kommuninvånarna är inte matematik, alltså inte statiska, men förminskas till en statistisk siffra som ingår i en ekonomisk-kalkyl, på detta sätt inte ses som levande, med fel och brister utan bara en siffra.

DN 25/6 2013 http://www.dn.se/ekonomi/kommuner-triksar-bort-skatter/

Vad som blir intressant är, varför är vi då förvånade när ett enormt missnöje växer i vårt samhälle, det vi vet är ju att 9 580 424  individer bor i en av de 290 kommuner som finns.

290 Kommuners ”ambition och prioritet avgör en individs öde”, 2/6 2010 http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-6-2

”Öppna jämförelser visar dock att endast en femtedel av landets kommuner/stadsdelar har en aktuell rutin tillsammans med Arbetsförmedlingen, för hur samarbetet ska när det gäller arbetslösa personer som har försörjningsstöd. Även för övriga områden är den formaliserade samverkan låg.”

Men ambitionen verkar svag, alldeles för svag. Att vissa kommuner har en tradition att behagligt ignorera sina egna problem. Utan ”tigga” av staten mer pengar som går till? Uppenbarligen inte dit dem ska.

 http://www.expressen.se/debatt/nobbade-man-ar-en-tickande-bomb/ ”fiffiga” tjänstemän med politiernas ser och hör inte… de folkvaldas uppgift är att tillgodose, arbete, bostad och utbildning även på kommunalnivå inte driva vinstdrivande bolag med kommunflaggan som bolagslogga

http://www.scb.se/Pages/Product____23262.aspx   2013-05-29  AKU

arbetslösa i åldern 15-24 år 173 (1000-tals Pers) 
maj 2013
Förändring: -6,3 % 
jämfört med motsvarande period föregående år
Arbetslöshet i åldern 15-24 år 26,9  (Procent) 
maj 2013
Förändring: -2,0 % -enheter 
jämfört med motsvarande period föregående år
Andelen arbetslösa mer än sex månader (dvs. långtidsarbetslösa av samtliga arbetslösa) 35,8  (Procent) 
maj 2013
Förändring: 4,7 % -enheter 
jämfört med motsvarande period föregående år

 

Utredningar görs, men inget sker, vi har alla svar hur det går om inget görs åt arbetslöshet, bostad och utbildning.

http://www.skl.se/vi_arbetar_med/arbetsmarknad-och-sysselsattning/nyheter_1/kostnader_for_unga_utanfor_arbetsmarknaden

Det som verkar vara intressant är någon beställer en massa utredningar, inom dessa områden och ingen läser dem? Vad görs i praktiken? Eller är det bara, vem f-n bryr sig? 

HAT

som255

HAT

Demokratin begränsas till några få, det intressanta är ännu en gång är det ingen som bryr sig, alla dessa som är utanför har en röst, en demokratisk röst.

Men eftersom behovet av denna röst visar sig var fjärde år, är intresset lågt bland politiker. Att högerextrema sajter har högre antal ”träffar” per dag än politikernas sajt, verkar inte bekymra överheten.

Men detta är inget nytt i Europa, världen är kantad av historisk tradition att ”det man inte ser, finns inte” tills de marscherar på gatorna och skanderar slagord och röjer undan allt och alla som inte tycker som dem… men, men det måste tydligen ske om och om igen, egoismen hos eliten och de som aspirerar på eliten, vänder sig mer än gärna om och hoppas att det inte ska drabba just dem.

Att skriva spalter med ” hur eliten festar och bor” http://bloggar.aftonbladet.se/hovbloggen/ger kanske inte den bästa signalen att allt står rätt till, vad är det demokratiska värdet i det?

Gynnar det demokratin? Dessa unga utanför, ser våld som ett alternativ, hur blev det så? När blev våld ett alternativ, och varför?

Vad händer när de väljer att komma efter just makten? Skövla och plundra skoningslöst… ska vi säga att vi inte visst något? Skylla på någon, låtsas att det försvinner om man tiger ihjäl det?

”De högerextrema webbsajter som öppet förespråkar våld har över 144 000 besök varje dag, visar en kartläggning som Statens medie­råd har gjort på uppdrag av demokratiminister Birgitta Ohlsson.

Att jämföra med de åtta riksdagspartiernas sammanlagda 19 000 dagliga läsare”

 Journalisten Oisín Cantwell aftonbladet, 23/6, http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/oisincantwell/article17007057.ab

”nobbade män en tickande bomb”

BO ROTHSTEIN statsvetare, expressen 23/6 http://www.expressen.se/debatt/nobbade-man-ar-en-tickande-bomb/

Ingen tycker om att bli ignorerad inte i ett civiliserat samhälle, politiker veckan i Almedalen känns säker tryggt och just civiliserat i sitt välsmorda arrangemang för eliten, kommer frågan belysas?

Tror knappast det, för mycket ska vara PK, och med just PK-ryttarnas rädslor förbiser man gärna verkligheten.

 Den verkar vara entledigad i deras syn på sanningen, tills det börjar… vrålet som kommer inifrån, hatet föraktet, och sedan utåtagerandet… men då är det oftast försent, väldigt försent. www.expressen.se/debatt/ett-alternativ-till-graddfil-for-eliten-1/

Eller är vi så naiva att vi tror att det aldrig kan hända i Sverige?

Underskatta aldrig kraften hos människor.

Arbete- Bostad- utbildning=  DEMOKRATI