“Demokratins väktare” Värd att läsa

13-09

Vem har ansvaret för demokratins livskraft och fortlevnad?

I första hand är det naturligtvis medborgarna, men de saknar i väsentliga avseenden möjligheter att ensamma ombesörja bevakningsuppgiften. Om den svenska demokratin befinner sig i kris, som det enligt författaren finns goda skäl att anta, beror det knappast på valsystemets utformning eller frekvensen av folkomröstningar. Istället bör man se på de strukturella förhållandena i den offentliga makten, där förvaltningens position är central. De offentliga ämbetsmännen är dels demokratins tjänare, dels demokratins väktare. I väktarrollen ansvarar de både för att verksamheten ombesörjs enligt vårt offentliga etos och för att medborgarna ges tillfälle att följa och, där så är möjligt, ingripa i skeendet.

referens;

Demokratins väktare : Ämbetsmännen och vårt offentliga etos

Lennart Lundquist, 1998

Advertisements

Rapport, Sysselsättning för unga vuxna

Ideell förening; Projekt ”Neo Gallerian”

Rapport: sysselsättning för unga vuxna

Innehållsförteckning

Kapitel 1 Inledning 2:1

Kapitel 2 Metod 3:1

Kapitel 3 Ekonomisk fakta 4:2

Kapitel 4 Ungdomsarbetslösheten internationellt 4:1

Kapitel 5 Arbetslösheten i Sverige 5:3

Kapitel 6 Utanförskap 8:2

Kapitel 7 Personlig hälsa 9:3

Kapitel 8 Kriminalitet 9:4

Kapitel 9 Samhällskostnad 10:5

Kapitel 10 Åtgärd 4:10

Kapitel 11 Utbildning 10:1

Kapitel 12 Praktik 11:3

Kapitel 13 Diskussion 11:4

Kapitel 14 Integration 11:5

Kapitel 15 Samverkan 12:1

Kapitel 16 Slutsats 14:1

Kapitel 17 Litteraturförteckning 18-20

Inledning:

Sverige genomgår just nu en svår ekonomisk kris som präglas av låg tillväxt som varit en tydlig trend de senaste tre åren. Sedan uppgången under 2010, då tillväxten låg på 7,9 procent, har Sveriges BNP trappat ned med en stadig rytm och ligger i år, 2013, på 1,7 procent. En minskning med 6,2 procent på bara tre år (http://www.scb.se/Pages/PressRelease____358592.aspx).Parallellt med den avtagande tillväxten har arbetslösheten ökat och ligger nu på 9,1 procent för hela Sverige, en ökning med 1,5 procent på ett år sedan 2012 (http://www.scb.se/Pages/Product____23262.aspx).

Den grupp som har drabbats mest av den ökade arbetslösheten är ungdomar och unga vuxna, individer mellan 15-24 år gamla, som juni 2013 uppgick till hela 29 procent (http://www.scb.se/Pages/Product____23262.aspx).

Vi anser att något behöver göras för att förbättra arbetssituationen för dessa unga vuxna och har därför valt att undersöka problematiken närmare. I denna rapport behandlas frågeställningen:

På vilket sätt går det att minska ungdomsarbetslösheten?

En del av vår lösning är bland annat att ta hjälp av existerande resurser på kommunal och regional nivå, exempelvis, Socialtjänsten, kriminalvården, Frivården, Arbetsförmedlingen, Företagscentrum, Försäkringskassan, skola samt hälso- och sjukvård. Vårt koncept är speciellt och lätt att använda för alla parter, kostnaderna kommer inte belasta kommun eller landsting.

Vi kan lösa arbetslösheten. Ökad arbetsförutsättning, ökad utbildning förbättrad hälsostatistik för unga vuxna. Vårt mål är att alla kan uppnå självförsörjning. Samma värde alla ska ha en chans, oavsett vart vi kommer ifrån. Unga vuxna ska vara en del av vårt gemensamma samhälle.

”Kommuners ambitioner och prioriteringar, hur verksamheter är organiserad och hur den utförs är andra exempel på faktorer som påverkar kostnaderna. Dessa faktorer har också inverkan på effektiviteten i verksamheterna. De stora skillnaderna mellan kommunernas totala kostnader för barn och unga tyder på att kommunerna kan använda resurserna på ett effektivare sätt. Kommuner och andra aktörer kan utnyttja resurserna på ett bättre sätt genom att i större utsträckning prioritera med utgångspunkt utifrån målgruppen barn och unga, snarare än den egna verksamhetens ansvarområde och budget.

Viktigt är också att samverka över verksamhetsgränser och mellan olika aktörer och att se till att förebyggande insatser som är kostnadseffektiva erbjuds, utvärderas och används och att uppföljning och utvärdering av insatser, kostnader och förekomst av ofärd och risker för barn och unga sker. Det möjliggör en kontinuerlig verksamhetsutveckling som kan bidra till ökad effektivitet och minskade kostnader”.

*http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-6-2

1 – Metod

Vi har genomfört en teoretisk studie där vi har läst och analyserat olika rapporter, artiklar och sammanställt en del kortfattade redogörelser för dessa olika ämnen. Fokus har varit på statistiska beskrivningar av den kvantitativa analysen över arbetslösheten i Sverige. Vi har jämfört den internationellt och valt att titta närmare på ungdomsarbetslösheten som har ökat markant de senaste åren.

Till detta har vi vidare valt att titta närmare på vilka konsekvenser som följt av den ökade ungdomsarbetslösheten samt vilka åtgärder som antagits för att motverka den.

Vi har avslutningsvis gått in på en mer kvalitativ rekommendation av vilka åtgärder vi anser vara relevanta för att minska ungdomsarbetslösheten och uppnå en hållbar och långsiktig lösning på problemet. Avhandling:

2 – Arbetslöshet

Arbetslösheten är ett sådant ämne som kan likställas med den filosofiska frågan ”Vad kom först, hönan eller ägget?”. Ökar arbetslösheten för att ekonomin försämras eller försämras ekonomin för att arbetslösheten ökar? Vi antyder på att det är båda sidorna som stämmer.

Samtidigt är det viktigt att titta på denna utveckling över tidens gång. På så sätt framhävs en tydligare bild av verkligheten och det går att följa de olika upp- och nedgångarna på ett mer övergripande plan.

Genom att observera fakta från olika perspektiv kan en mer nyanserad bild målas upp som hjälper till vid analysen av orsakerna till arbetslöshetens problematik.

2.1 – Arbetslösheten internationellt

Tittar vi på hur arbetslösheten ser ut även i andra länder ser vi att Sverige ligger ganska bra till jämfört med länder som Grekland och Spanien som har drabbats hårdare av den ekonomiska krisen.  Samtidigt finns det länder som har en arbetslöshetsgrad som är lägre än den i Sverige, som exempelvis Norge, Danmark, Tyskland och Österrike. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet—internationell-jamforelse/

Det är ytterst intressant att inte bara jämföra Sverige med andra länder utan att även titta på länder som har ett liknande socialt system och skyddsnät som det som Sverige har byggt upp.

Att jämföra Sverige med länder utan samma eller liknande förutsättningar att klara av ekonomiska svårigheter ger oss inte en tydlig bild av den faktiska påverkan som den ekonomiska krisen verkligen har på den Svenska arbetsmarknaden.

2.2 – Ungdomsarbetslösheten internationellt

Ungdomsarbetslösheten är den som har ökat mest för de flesta länderna de närmaste åren. Sverige ligger på en relativt hög nivå, över de nordiska länderna Norge, Danmark, Finland, Island samt både Österrike och Tyskland som har en betydligt lägre ungdomsarbetslöshet än de flesta länderna i denna jämförelse. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet-internationellt/

2.3 – Arbetslösheten i Sverige

Antal invånare som är i arbetsför ålder i Sverige i år, 2013, uppgår till närmare 5 300 000 personer. Av dessa är 484 000 personer arbetslösa vilket motsvarar hela 9,1 procent av den totala arbetskraften. http://www.scb.se/Pages/Product____23262.aspx

Jämförelsevis går det att läsa ut från grafen nedan att arbetslösheten har varierat kraftigt de närmaste fem åren och befinner sig återigen på väg mot en uppgång, det vill säga en ökad arbetslöshet. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet/?from3902=2009&to3902=2013

2.4 – Ungdomsarbetslösheten i Sverige

Antal ungdomar, 15-24 år gamla, som är arbetslösa i år, 2013, uppgår till hela 236 100 personer vilket innebär att ungdomsarbetslösheten ligger på 29 procent. Det betyder att var tredje ungdom i Sverige saknar arbete http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet-per-manad/?from8297=2009&to8297=2013

De senaste fem åren har ungdomsarbetslösheten varit relativt hög och denna trend ser ut att hålla i sig ytterligare vid närmare inspektion av grafen nedan.

2.5 – Arbetslösheten i Sverige – en jämförelse mellan åldersgrupper

För att få en övergripande förståelse för hur arbetslösheten faktiskt ser ut och vilka som befinner sig in en mer utsatt situation är det aktuellt att titta på hur den ligger fördelad mellan olika åldersgrupper. Nedan visas en mer övergripande bild av arbetslöshetsfördelningen i Sverige i år, 2013. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet-i-olika-aldersgrupper/

Det framgår tydligt av den här grafen att den åldersgrupp som är mest utsatt i Sverige, 2013, är unga vuxna som befinner sig i början av sina liv.

3 – Konsekvenser

Vilka konsekvenser följer av den höga arbetslösheten, vad innebär det för samhället i stort att många ungdomar idag är sysslolösa? Vi tycker att det är viktigt att belysa sådana frågor och inte bara fokusera på ekonomiska resultat och uträkningar. Eftersom det är de samhälleliga problemen som oftast leder till ekonomiska avvikelser.

För att lösa ett problem så behövs det ett tydligt samband mellan problemets orsak och dess verkan. Genom att ta reda på vilka konsekvenser som följer arbetslöshet och utanförskap blir det tydligare vad som behövs bygga upp en fungerande lösning som svarar till dessa.

3.1 – Sysslolöshet

Sysslolös klassas en person i det fall den varken studerat, arbetat eller haft någon form av inkomst som överstigit ett basbelopp under ett helt år. Dessutom bör personen inte heller ha arbetspendlat till Norge eller Danmark eller varit studieregistrerad, studerat mer än 60 timmar eller fått studiemedel under ett års tid. http://temaunga.se/sites/default/files/2013_ars_uppfoljning.pdf sida 6.

Det betyder att sysslolöshet är allvarligare än långtidsarbetslöshet som i sin tur innebär att en person varit arbetslös i minst 100 dagar http://www.scb.se/Pages/List____275840.aspx .

Att vara sysslolös och långtidsarbetslös minskar således ens chanser att få ett arbete http://www.driva-eget.se/darfor-vill-foretagare-inte-anstalla-langtidsarbetslosa-9611375 vilket endast driver problemet vidare.

3.2 – Utanförskap

Långtidsarbetslösa och sysslolösa hamnar ofta i utanförskap vilket innebär att de befinner sig utanför arbetsmarknaden. Det är ofta personer som omfattas av olika arbetsmarknadsåtgärder, a-kassa, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning och ekonomiskt bistånd (http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Utanforskapet/ , http://sv.wikipedia.org/wiki/Utanf%C3%B6rskap .

I Sverige ligger utanförskapsnivån på nästan 18 % vilket motsvarar närmare en miljon människor som befinner sig i arbetsför ålder, det vill säga av de som är mellan 16-64 år gamla http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Utanforskapet/?from615=2008&to615=2012 .

3.3 – Personlig hälsa

Utanförskap leder till försämrad personlig och psykisk hälsa och de individer som mest aktivt söker arbete drabbas hårdast. Personer som lever i utanförskap känner sig isolerade och tappar ofta sina sociala nätverk. Samtidigt känner de ökad oro, ängslan, nedstämdhet och har sömnsvårigheter http://www.fastighets.se/home/fast2/tidn/home.nsf/unid/1DDBB73BE15320FCC125711E0051875A .

I dåliga ekonomiska tider syns sambandet mellan arbetslöshet och hälsotillstånd ännu tydligare då den ökade konkurrensen för jobben orsakar mer stress och bidrar till att de arbetssökanden får sämre självkänsla http://www.fastighets.se/home/fast2/tidn/home.nsf/unid/1DDBB73BE15320FCC125711E0051875A .

Människor som lever i utanförskap och är arbetslösa tenderar att vara mer långtidssjukskrivna än människor som innehar arbete. Dessutom finns det även en koppling mellan arbetslöshet och ökad dödlighet, oftast i form av självmord http://www.fastighets.se/home/fast2/tidn/home.nsf/unid/1DDBB73BE15320FCC125711E0051875A

Arbetslöshet, sysslolöshet och utanförskap är således ett väldigt allvarligt problem.

3.4 – Kriminalitet

Ännu en påföljd av utanförskap är ökad kriminalitet. Det finns ett tydligt samband som visar att utanförskap och sysslolöshet ofta leder till ett liv präglat av kriminella kretsar och brottsliga handlingar. Det beror på att ungdomar som hamnar snett i tidig ålder, redan under skoltiden, inte får det stöd de behöver för att hamna på rätt väg igen. Det resulterar i att de ofta hamnar hos olika brottsliga umgängeskretsar vilket försvårar deras utanförskapsituation ytterligare http://www.newsmill.se/artikel/2008/10/16/utanforskap-ger-grund-till-terrorism .

3.5 – Samhällskostnad

Problemet med utanförskap är att det inte bara är de som befinner sig i den situationen som är drabbade utan hela samhället i stort känner av dess effekter. Det handlar om en väldigt dyr samhällskostnad som påverkar ekonomin  http://www.skanskan.se/article/20130316/NYHETER/703159822/-/miljoner-satsas-for-att-minska-utanforskapet , http://www.skandia.se/hem/Om-Skandia/Socialt-ansvar1/Samhallsengagemang/Utanforskapets-pris/ , http://utanforskapetspris.se/ .

För varje individ som hamnar i utanförskap kan det kosta samhället upp till 20 miljoner kronor per år i form av de åtgärder och de aktörer som blir aktuella för att erbjuda hjälp och stöd. Allt ifrån sjukvård, kommun, försäkringskassa, arbetsförmedling och rättsväsendet kan bli inblandade på olika sätt för att motverka en individs liv i utanförskap http://www.skanskan.se/article/20130316/NYHETER/703159822/-/miljoner-satsas-for-att-minska-utanforskapet , http://www.skandia.se/hem/Om-Skandia/Socialt-ansvar1/Samhallsengagemang/Utanforskapets-pris/

Statistiskt sett hamnar cirka 1 204 av 9406 barn i utanförskap endast i Stockholmsregionen. Givet att alla dessa kostar samhället i form av olika åtgärder och program fram tills att de når pensionsåldern på 65 år kommer det att ha kostat samhället närmare 19 miljarder kronor, endast i Stockholm. Det handlar således om ofantliga summor pengar som samhället behöver lägga ner för att ta hand om sina medborgare som befinner sig i utanförskap http://utanforskapetspris.se/ .

4 – Åtgärder

När vi känner till att arbetslöshet leder till utanförskap, psykisk ohälsa och stora samhällskostnader blir det relevant att titta på vilka lösningar som kan anpassas för att minska dessa problem.

Genom att studera tidigare åtgärder, deras resultat och tillämpning är det intressant att ta reda på vilka lösningar som fungerar bättre och varför.

4.1 – Utbildning

Flera politiker vill satsa på utbildning, de anser att ökad utbildning och större fokus på slutförd skolgång kommer att förbättra ungdomarnas möjligheter att få arbete http://www.youtube.com/watch?v=L5wIxSO5Y6c , http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article16223371.ab , http://danne-nordling.blogspot.se/2012/04/varfor-vill-foretagen-inte-anstalla.html .

Det är relevant att vara ute i god tid och förebygga utanförskap redan innan det uppstår, dels genom utbildning men också genom att verkligen satsa på de barn och ungdomar som redan i en ung ålder riskerar att hamna i utanförskap http://temaunga.se/sites/default/files/2013_ars_uppfoljning.pdf .

4.2 – Monetär kompensation

Genom att sänka olika skatter, avgifter och löneskyldighet för arbetsgivare har det svenska samhället försökt att motivera arbetsgivare att at emot ungdomar och erbjuda den anställning. Men det har ofta bara lett till att företagen haft lägre utgifter men inte ökat sin arbetskraft. En organisation som redan fyllt sin kvot av personal har inget behov av att anställa flera personer vilket betyder att denna typ av åtgärder egentligen inte haft ett lyckat resultat som det var tänkt http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=2389473 , http://www.handels.se/press/?pid=586852 .

4.3 – Erfarenhet

Många unga vuxna som söker arbete i Sverige tenderar att mötas av argument om bristande erfarenhet, fastän svensk arbetskraft uppskattas utomlands och anses vara högkvalitativ. Den egentliga anledningen för svårigheten att få arbete med lägre erfarenhet verkar istället ligga i det faktum att många ungdomar i Sverige saknar kontakter. Nätverk och rekommendationer tenderar att validera en persons arbetsförmåga och uppskattas av arbetsgivare då de söker nya medarbetare http://www.esf.se/sv/Projektbank/Behallare-for-projekt/Sydsverige/Work-in-Europe/ .

4.4 – Bemanning

En arbetsform som verkligen blommat upp i Sverige de senaste åren är uthyrning av personal till arbetsgivare med tillfälligt behov av ökad arbetskraft. Bemanningsföretagen är de som verkligen satsat på ungdomarna och anställer de till preliminära uppdrag för olika organisationer http://lararformedlarna.se/nyheter/bemanningsforetag-ar-bast-pa-att-anstalla-unga , http://www.bemanningsforetagen.se/branschfragor/aktuellt/bemanningsbranschen-bast-pa-anstalla-ungdomar_1 .

Samtidigt klagar många ungdomar på denna arbetsform då den är omringad av osäkerhet, instabilitet och lägre ekonomiska intäkter. Unga arbetssökanden som letar efter jobb genom bemanningsföretag får ofta tillfälliga uppdrag och behöver sedan börja arbetssökandet igen. Därutöver får de lägre löner för samma arbete jämfört med om de hade varit fast anställda hos arbetsgivaren http://www.newsmill.se/artikel/2011/02/27/ntligen-granskas-svineriet-mot-unga .

Ännu en faktor som bidrar till ungdomarnas missnöje kring bemanningsföretagens anställningsformer är att de ofta får leva för dagen utan att kunna skapa långtidsplaner för sin framtid. Detta beror på att avsaknaden av fast anställning försätter de unga vuxna i en situation där de hela tiden känner av pressen av att ha möjlighet att betala sina hyror och bostadskostnader http://www.newsmill.se/artikel/2011/02/27/ntligen-granskas-svineriet-mot-unga . .

4.5 – Praktik

I ett försök att koppla ungdomar med näringslivet har stora satsningar gjorts på att låta unga praktisera hos arbetsgivare i hopp om fortsatt anställning och nätverksskapande. Men många företag väljer istället att ta emot praktikanter tillfälligt vilket å ena sidan bidrar till mer erfarenhet och praktisk utbildning men å andra sidan till gratis arbetskraft under flera månaders tid för dessa organisationer http://www.svd.se/naringsliv/praktik-inte-basta-vagen-till-ett-jobb_3620233.svd ,  http://www.newsmill.se/artikel/2011/02/27/ntligen-granskas-svineriet-mot-unga .

5 – Diskussion

Nu när vi har gått igenom arbetslösheten i Sverige, tittat på konsekvenserna av utanförskap och analyserat olika åtgärder som har antagits för att minska ungdomsarbetslösheten ska vi titta närmare på vår initiala frågeställning:

På vilket sätt går det att minska ungdomsarbetslösheten?

Vi anser att ungdomsarbetslösheten är ett problem som behöver anfallas från olika håll, perspektiv och nivåer.

Utbildning – Vi anser att det är viktigt att se till att alla ungdomar i Sverige får en god grundlig utbildning. Genom att säkerställa att alla går ut grundskolan med fullständiga betyg förbättras ungdomarnas förutsättningar att utvecklas inom samhället och undvika utanförskap.

Integration – När vi pratar om integration menar vi inte endast att alla olika människogrupper ska integreras, något som vi tar för givet, utan att vi också ska fokusera på att integrera olika former av lärande.

Alla människor är olika och lär sig på olika sätt, där vissa är teoretiska genier kan andra vara händiga och praktiskt överlägsna. Ingen form av personlig inriktning ska anses vara bättre eller sämre än den andra. Genom att satsa på utbildningsformer som flera kan ta till sig ökar möjligheten för flera att ta till sig de kunskaper som de behöver för sin egen målsättning.

Sammankoppling – Att se till att sammankoppla människor på olika planer kan ge otroligt fruktbara resultat. Samarbeten där olika perspektiv används för att lösa ett problem ger ofta väldigt kreativa och nytänkande lösningar. Dessutom skapas starka nätverk mellan människor som hjälper de växa och gynnar deras egen självkänsla.

Unga vuxna kan också få chansen att sammankopplas med näringslivet genom företagssamarbeten. Här kan det dock vara bra att planera det på ett sådant sätt så att man undviker exploatering av ungas arbetskraft och istället fokuserar på deras personliga vinning. Ett samarbete med organisationer ska ge erfarenhet, referenser och i bästa fall anställning.

Samverkan – Det ska vara enkelt för de unga vuxna att komma i kontakt med de olika samhällsorganen som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialtjänsten med flera. Den förenklade, direkta och personliga kontakten med dessa aktörer ska underlätta samhället att motverka utanförskap och skapa integration på ett tidigare stadium. Därutöver leder denna samverkan till att skapa en långsiktig och hållbar lösning som hämmar utanförskap och gynnar integration. På så sätt ökas ungdomarnas möjligheter att få ett arbete och stödjas in i arbetslivet från början, utan att hamna i dåliga umgängeskretsar.

Synergieffekter – Vi är övertygade om att alla dessa åtgärder ger positiva synergieffekter i praktiken som kommer att minska utanförskapet och arbetslösheten. Samtidigt erbjuder de en långsiktig och hållbar lösning på detta samhällsproblem som på ett förebyggande sätt ser till att framtida ungdomar inte hamnar i samma situation.

6 – Slutsats

För att minska ungdomsarbetslösheten behövs en praktisk lösning som syftar till att erbjuda unga vuxna de verktyg som de behöver inför sin start på arbetslivet. Förbättrad standard och kontroll på utbildningsgrunden ger bättre förutsättningar för ungdomar att utvecklas vidare. Samtidigt blir det sedan viktigt att anpassa inlärningen efter individens behov och skapa en plattform där samarbete blir möjlig. Personlig utveckling med hjälp av problemlösning tillsammans med arbetskamrater vidgar deras förståelse och tänkande.

Därutöver är det relevant att erbjuda dessa ungdomar direkt och personlig kontakt med de olika samhällsorganen för att säkerställa att relevanta åtgärder och stöd sätts in så tidigt som möjligt. Detta motverkar utanförskap och bättrar möjligheterna till anställning. Därför är det även viktigt med planerad och strukturerad kontakt med näringslivet och samarbete med företag och arbetsgivare.

7 – Sammanfattning

Ungdomsarbetslösheten ligger på 29 % i Sverige i år, 2013, det fortsätter att vara ett stort samhällsproblem som har lett till ökad sysslolöshet, utanförskap och stora samhällskostnader. Det behövs ett sätt att minska ungdomsarbetslösheten som ger en långsiktig och hållbar lösning på detta samhällsproblem.

Olika åtgärder som idag diskuteras tar ofta upp utbildning, bidrag till arbetsgivare, ökad erfarenhet, bemanningsföretag samt praktik som fungerar på olika sätt och olika bra.

Vi menar att det behövs en lösning som integrerar flera aspekter och sammanlänkar ungdomar sinsemellan men också med samhällsorgan och näringsliv. På så sätt täcks flera aspekter av problematiken in som leder till verkliga resultat i praktiken.

Källhänvisning:

Författare: Statistikservice SCB 08-506 948 01,

Titel, Arbetskraftsundersökningarna (publicering Korrigering 2013-07-25) information inhämtad 13-07-25 http://www.scb.se/Pages/Product____23262.aspx

http://www.scb.se/Pages/Product____23262.aspx http://www.scb.se/Pages/Product____23262.aspx

http://www.scb.se/Pages/List____275840.aspx

Författare, Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010, information inhämtad 13.07.25, kontaktperson för denna publikation, Tel. 075-247 00 00 matilda.hansson@socialstyrelsen.se

Titel, Olika villkor – Om levnadsförhållanden, risker och kommunala kostnader för barn och unga.http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-6-2

Författare, Ekonomi fakta, kontaktperson, Susanne Spector, 08 – 553 430 79 ekonomifakta@ekonomifakta.se,

Titel, Arbetslöshet – internationellt, information inhämtad 13-07-25

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet—internationell-jamforelse

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet-internationellt/

http://www.scb.se/Pages/Product____23262.aspx

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet-per-manad?from8297=2009&to8297=2013

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet-i-olika-aldersgrupper/

(http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Utanforskapet/

Författare, Tema Unga; Ungdomsstyrelsen

Kontakperson, Projektledare Oscar Svensson, 08-566 219 00, E-post: temagruppen@ungdomsstyrelsen.se, Titel, 2013 års uppföljning av unga som varken arbetar eller studerar.  Information inhämtad, 13-07-25

www.temaunga.sehttp://temaunga.se/sites/default/files/2013_ars_uppfoljning.pdf

http://temaunga.se/sites/default/files/2013_ars_uppfoljning.pdf

Författare, Driva eget företag, kontaktperson, http://www.driva-eget.se/janne, Titel, Därför vill företagare inte anställa långtidsarbetslösa, publicering, 6 maj 2012. Information inhämtad, 13-07-25, http://www.driva-eget.se/darfor-vill-foretagare-inte-anstalla-langtidsarbetslosa-9611375, http://danne-nordling.blogspot.se/2012/04/varfor-vill-foretagen-inte-anstalla.html

Författare, Wikipedia, kontaktperson, http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Artiklar_som_beh%C3%B6ver_enstaka_k%C3%A4llor_2012-10, Titel, Utanförskap, http://sv.wikipedia.org/wiki/Utanf%C3%B6rskap, information inhämtad, 13-07-25

Författare, Ingegerd Rönnberg, Titel, Farligt för hälsan att vara arbetslös. Information inhämtad, 13-07-25.publicerings, 2012,

http://www.fastighets.se/home/fast2/tidn/home.nsf/unid/1DDBB73BE15320FCC125711E0051875A

http://www.fastighets.se/home/fast2/tidn/home.nsf/unid/1DDBB73BE15320FCC125711E0051875A

http://www.fastighets.se/home/fast2/tidn/home.nsf/unid/1DDBB73BE15320FCC125711E0051875A

Författare, LENNART MATIKAINEN, Titel.  OM HUR ARBETAR TERRORNÄTVERK I SVERIGE, Newsmill, publicering, 2008-10-16, information inhämtad, 13-07-25 http://www.newsmill.se/artikel/2008/10/16/utanforskap-ger-grund-till-terrorism, http://www.newsmill.se/artikel/2011/02/27/ntligen-granskas-svineriet-mot-unga

http://www.newsmill.se/artikel/2011/02/27/ntligen-granskas-svineriet-mot-unga

Författare, Johanna Ravhed ,ohanna.ravhed@nsk.se, Titel, Miljoner satsas för att minska utanförskapet. Publicering, 13-03-16, information inhämtad, 13-07-25

http://www.skanskan.se/article/20130316/NYHETER/703159822/-/miljoner-satsas-for-att-minska-utanforskapet

Författare, Skandia, Titel. Utanförskapets pris, publicering, 2013, information inhämtad, 13-07-25. http://www.skandia.se/hem/Om-Skandia/Socialt-ansvar1/Samhallsengagemang/Utanforskapets-pris/ , http://utanforskapetspris.se/

http://www.skanskan.se/article/20130316/NYHETER/703159822/-/miljoner-satsas-for-att-minska-utanforskapet , http://www.skandia.se/hem/Om-Skandia/Socialt-ansvar1/Samhallsengagemang/Utanforskapets-pris/,

http://utanforskapetspris.se/

Författare, Youtube, Titel Watch, publicering, 2013, information inhämtad, 13-07-25 http://www.youtube.com/watch?v=L5wIxSO5Y6c ,

Författare, Aftonbladet, Titel. Debatt, article16223371, publicering 2013, information inhämtad, 13-07-25

http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article16223371.ab

Författare, Sveriges radio, Titel, artikel utanförskap, publicering, 2013, information inhämtad, 13-07-25 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=2389473 , http://www.handels.se/press/?pid=586852

Författare, ESF, Titel, Projekt, work in EU, publicering 2013, information inhämtad, 13-07-25 http://www.esf.se/sv/Projektbank/Behallare-for-projekt/Sydsverige/Work-in-Europe/ .

Författare, lärarförmedlarna, Titel, bemanningsföretag är bäst på att anställa unga, publicering 2013, information inhämtad 13-07-25

http://lararformedlarna.se/nyheter/bemanningsforetag-ar-bast-pa-att-anstalla-unga , http://www.bemanningsforetagen.se/branschfragor/aktuellt/bemanningsbranschen-bast-pa-anstalla-ungdomar_1 .

Säte: Projekt “Neo Gallerian”

C/o Kontor 14 Månskärsvägen 9

141 75 Kungens Kurva

Stockholms Län.

Konsulter i projekt ”Neo Gallerian”

Neo.gallerian@gmail.com

Info@kontor14.se