Ungdomsstyrelsen anser inte att unga vuxna i Utanförskap är att vara i minioritet

Coat of arms of the municipality of Stockholm,...

Coat of arms of the municipality of Stockholm, Sweden. (Photo credit: Wikipedia)

Från: noreply@ungdomsstyrelsen.se [mailto:noreply@ungdomsstyrelsen.se]
Skickat: den 7 november 2013 19:09
Till: info@kontor14.se
Ämne: Beslut från Ungdomsstyrelsen

Ser meddelandet konstigt ut? Klicka här för att öppna mejlet i din webbläsare

Beslut
2013-11-07

 
Dnr 1843/13

Projekt NEO GALLERIAN
c/o Kontor 14 HB
Månskärsvägen 9
14175 KUNGENS KURVA

Beslut om Jämställdhet bland nationella minoriteter 2013

Ungdomsstyrelsen har den 7 november 2013 beslutat att avvisa er ansökan.

Skälen för beslutet

Enligt regelverket för bidragsformen är organisationen inte behörig att få bidrag.

Bidraget kan endast sökas av nationella minoriteters egna organisationer.

Övriga upplysningar

Beslutet får inte överklagas. Om ni vill veta mer om hur Ungdomsstyrelsen granskar och bedömer ansökningar så kan ni läsa mer om det här:
Länk: www.ungdomsstyrelsen.se/bidrag-artikel-krav-for-projekten.
Om ni har frågor om beslutet kontakta handläggaren för mer information.

Beslutet har fattats av Fredrik Wikström, chef för enheten för organisationsstöd, efter föredragning av Helena Lundgren, handläggare.

Vänliga hälsningar

Helena Lundgren
handläggare

helena.lundgren@ungdomsstyrelsen.se


© Copyright 2010, Ungdomsstyrelsen, Box 17 801, 118 94 Stockholm, Sverige
Besöksadress: Medborgarplatsen 3, 11 tr
(T-bana Medborgarplatsen, pendeltåg Södra Station) | Hitta hit
Telefon växel: 08-566 219 00, Fax: 08-566 219 98
e-post: info@ungdomsstyrelsen.se, webbmaster: usred@ungdomsstyrelsen.se
Advertisements

WTF???

“The term social capital has been used in varied forms in various disciplines. World Bank, for example, uses it to define societal and economic development. Corporate pundits similarly use it to mean an approach of organisation development“.

Walking The Distance

Hybrid non-profit ventures

20130824_060747

“The entrepreneur sets up a non-profit organization but the model includes some degree of cost-recovery through the sale of goods and services to a cross section of institutions, public and private, as well as to target population groups. Often, the entrepreneur sets up several legal entities to accommodate the earning of an income and the charitable expenditures in an optimal structure. To be able to sustain the transformation activities in full and address the needs of clients, who are often poor or marginalized from society, the entrepreneur must mobilize other sources of funding from the public and/or philanthropic sectors. Such funds can be in the form of grants or loans, and even quasi-equity”.

ref. http://www.schwabfound.org/content/what-social-entrepreneur

Det gör inte ont att bry sig!

Image

Vi finns…

Är vi liberala när det passar?

20130912_115416

Liberalism (av latin liber, fri) är en samhällsåskådning och politisk ideologi med individens frihet som grundläggande värde.[1] Betydelsen av ordet varierar med tidsepok och världsdel och det är därför svårt att ge en exakt definition. Liberalism kan dock allmänt sägas vara nära förbundet med jämlikhet, individuell frihet, mänskliga rättigheteryttrandefrihet och demokrati. Ett fritt näringsliv med marknadsekonomi och privat äganderätt inkluderas också i många definitioner. Som ett led i att garantera individens frihet har liberaler ställt sig skeptiska till statlig inblandning i den privata sfären. Här finns en bred glidande skala från socialliberaler, som förespråkar skattefinansierade välfärdstjänster i offentlig eller privat regi, till nyliberaler, som på flera håll helt motsätter sig skattebekostade lösningar, och slutligen anarkokapitalister, som inte ser någon som helst nytta med en nattväktarstat. De flesta större partierna i världen som kallar sig liberala är socialliberala. Anarkokapitalistiska partier är sällsynta.

I Sverige betecknar sig två riksdagspartier som socialliberalaFolkpartiet och Centerpartiet. Även Miljöpartiet kan i vissa fall ses som socialliberalt, även om partiet själv inte använder begreppet. Riksdagspartiet Moderaterna kallar sin ideologi “en förening av konservativ samhällssyn och liberala idéer“, medan till exempel Liberala partiet (som hittills saknar inflytande via platser i kommun/riksdag) är ett klassiskt liberalt parti. Liberalismens, för utomstående, ideologiska oklarhet och motsägesfullhet har myntats som uttryck av förre folkpartiledaren Gunnar Helén: “Att vara liberal är att vara kluven”.

USAKanada och de latinamerikanska länderna används ordet liberal för att beteckna politiker hemhörande i den politiska centern och något åt vänster, som bland annat anses förespråka väsentliga ingrepp i marknadsekonomin och personliga friheter. Det är viktigt att inse att liberal i detta avseende inte är helt synonymt med hur vi använder begreppet i Sverige. Framförallt uppstår förvirring kring begreppet “liberal” i sammanhanget ekonomisk liberalism (en mer “frihetlig”, dvs lösgjord syn på den klassiskt oreglerade ekonomin) kontra konservatism (sparsamhet). Det är alltså staten och hur stora “friheter” staten ska ha att ingripa som åsyftas i det amerikanska begreppet “fiscal liberalism” medan det svenska begreppet liberal i högre grad syftar på individens frihet från statens ingrepp, som traditionellt varit betydligt större än i det tidiga USA.

Liberalismen har i någon mån rötter i Antikens republikanska styrelseskick i bl a Grekland och Rom, men tar i modern tid sin utgångspunkt i senare skeden som Ärorika revolutionen ochUpplysningstiden med filosofer som John LockeVoltaireMontesquieu och Rousseau och deras kritik mot den enväldiga monarkin och dess brist på individuella fri- och rättigheter och majoritetsstyre. Frihetslagstiftningarna, individuella friheter, yttrandefrihet, religionsfrihet och tryckfrihet är starkt förknippade med liberala värderingar. Senare, under inspiration från radikala demokrater som Rousseau, kom en egalitär demokrati grundad på allmän rösträtt att bli ett huvudideal, även om liberala tänkare alltid förhållit sig med varierande skepsis mot ett oreglerat massvälde. Av detta skäl är liberaler för varierande grader av konstitutionalism och okränkbara fri- och rättigheter.

referens;

  • Prismas Nya Uppslagsbok, ISBN 91-518-2823-5, Otava Finland 1995.
  • Bra Böckers världshistoria, band 11
  • Svenska Akademiens ordbok: 1/140/35617 (huvudordet liberal)
  • Nordisk familjebok
  • Reidar Larsson, Politiska ideologier i vår tidISBN 91-44-00294-7
  • Wallerstein, Immanuel: Liberalismens död. Vertigo 2001. ISBN 91-973491-4-3