Självinsikt är det något som du känner igen hos dig själv?

Förutsättningar för ett konstruktivt liv och samhälle, är att det finns personligheter som utvecklar och bär upp sociala och kulturella ideal?

Service anda

Tillgänglighet

Effektivitet

Saklighet

Kunskapsorientering

Rättsnormer

Självinsikt är det något som du känner igen hos dig själv?

Reference article:

Etik för samhällsvetare

Erik Blennberger

http://www.usq.edu.au/library/referencing/harvard-agps-referencing-guide

http://www.bokus.com/topplistor/bokustoppen

http://www.drivhuset.se/

http://www.hayworthreport.com/?gclid=CISK_ufyjL0CFePOcgod36EAdQ

http://www.brainyquote.com/quotes/topics/topic_love.html

http://www.madonna.com/

http://avicii.com/

Är vi liberala när det passar?

20130912_115416

Liberalism (av latin liber, fri) är en samhällsåskådning och politisk ideologi med individens frihet som grundläggande värde.[1] Betydelsen av ordet varierar med tidsepok och världsdel och det är därför svårt att ge en exakt definition. Liberalism kan dock allmänt sägas vara nära förbundet med jämlikhet, individuell frihet, mänskliga rättigheteryttrandefrihet och demokrati. Ett fritt näringsliv med marknadsekonomi och privat äganderätt inkluderas också i många definitioner. Som ett led i att garantera individens frihet har liberaler ställt sig skeptiska till statlig inblandning i den privata sfären. Här finns en bred glidande skala från socialliberaler, som förespråkar skattefinansierade välfärdstjänster i offentlig eller privat regi, till nyliberaler, som på flera håll helt motsätter sig skattebekostade lösningar, och slutligen anarkokapitalister, som inte ser någon som helst nytta med en nattväktarstat. De flesta större partierna i världen som kallar sig liberala är socialliberala. Anarkokapitalistiska partier är sällsynta.

I Sverige betecknar sig två riksdagspartier som socialliberalaFolkpartiet och Centerpartiet. Även Miljöpartiet kan i vissa fall ses som socialliberalt, även om partiet själv inte använder begreppet. Riksdagspartiet Moderaterna kallar sin ideologi “en förening av konservativ samhällssyn och liberala idéer“, medan till exempel Liberala partiet (som hittills saknar inflytande via platser i kommun/riksdag) är ett klassiskt liberalt parti. Liberalismens, för utomstående, ideologiska oklarhet och motsägesfullhet har myntats som uttryck av förre folkpartiledaren Gunnar Helén: “Att vara liberal är att vara kluven”.

USAKanada och de latinamerikanska länderna används ordet liberal för att beteckna politiker hemhörande i den politiska centern och något åt vänster, som bland annat anses förespråka väsentliga ingrepp i marknadsekonomin och personliga friheter. Det är viktigt att inse att liberal i detta avseende inte är helt synonymt med hur vi använder begreppet i Sverige. Framförallt uppstår förvirring kring begreppet “liberal” i sammanhanget ekonomisk liberalism (en mer “frihetlig”, dvs lösgjord syn på den klassiskt oreglerade ekonomin) kontra konservatism (sparsamhet). Det är alltså staten och hur stora “friheter” staten ska ha att ingripa som åsyftas i det amerikanska begreppet “fiscal liberalism” medan det svenska begreppet liberal i högre grad syftar på individens frihet från statens ingrepp, som traditionellt varit betydligt större än i det tidiga USA.

Liberalismen har i någon mån rötter i Antikens republikanska styrelseskick i bl a Grekland och Rom, men tar i modern tid sin utgångspunkt i senare skeden som Ärorika revolutionen ochUpplysningstiden med filosofer som John LockeVoltaireMontesquieu och Rousseau och deras kritik mot den enväldiga monarkin och dess brist på individuella fri- och rättigheter och majoritetsstyre. Frihetslagstiftningarna, individuella friheter, yttrandefrihet, religionsfrihet och tryckfrihet är starkt förknippade med liberala värderingar. Senare, under inspiration från radikala demokrater som Rousseau, kom en egalitär demokrati grundad på allmän rösträtt att bli ett huvudideal, även om liberala tänkare alltid förhållit sig med varierande skepsis mot ett oreglerat massvälde. Av detta skäl är liberaler för varierande grader av konstitutionalism och okränkbara fri- och rättigheter.

referens;

  • Prismas Nya Uppslagsbok, ISBN 91-518-2823-5, Otava Finland 1995.
  • Bra Böckers världshistoria, band 11
  • Svenska Akademiens ordbok: 1/140/35617 (huvudordet liberal)
  • Nordisk familjebok
  • Reidar Larsson, Politiska ideologier i vår tidISBN 91-44-00294-7
  • Wallerstein, Immanuel: Liberalismens död. Vertigo 2001. ISBN 91-973491-4-3

Ung och förvirrad…

20130830_123209

Statistiken över ungdoms­arbets­löshet är jämförbar

Den svenska ungdoms­arbetslös­heten är högre än genom­snittet i Europa, något som i debatten väckt frågor om statistikens jäm­för­bar­het. Men siffrorna är jäm­för­bara. Det visar en studie av hur statistiken tas fram i nio europeiska länder. Istället kan ländernas olika system för lär­lingar vara en för­klar­ing till att nivåerna skiljer sig åt.

2007 valde Sverige att gå över till redovisa antalet och andelen arbetslösaenligt International Labour Organizations (ILO) konvention för arbets­marknads­statistiken och i enlighet med Eurostats regelverk. Den nya definitionen i AKU innebar bland annat att hel­tids­studer­ande som söker jobb kom att räknas in i gruppen arbetslösa. Konsekvensen blev att den svenska ungdoms­arbetslösheten framstod som mycket högre än tidigare, och dessutom högre än i flera andra länder. Harmoni­seringen ledde paradoxalt nog till att den inter­nationella jämför­bar­heten i statistiken ifrågasattes.

Dessutom finns en vanlig missuppfattning om hur arbets­lös­hets­måttet ska tolkas; att en ungdoms­arbetslöshet på cirka 25 procent innebär att var fjärde ungdom är arbetslös. Det stämmer inte. Den korrekta tolkningen är istället att en fjärde­del av arbetskraften (där ingår sysselsatta och arbetslösa) ärarbetslös. 2011 tillhörde drygt hälften av ungdomarna i Sverige arbetskraften, resten var till exempel studerande som inte efter­frågade arbete. Om vi räknar de arbetslösa ungdomarnas andel av hela den unga befolkningen i Sverige var den cirka 12 procent år 2011, alltså var drygt var tionde ungdom arbetslös.

SCB har nu, på uppdrag av Regeringen, gjort en omfattande studie av hur nio Europeiska länder genomför sina arbets­krafts­under­sökningar, för att ta reda på hur jämförbar den inter­nationella statistiken är. Dessutom har SCB studerat om det finns insti­tutio­nella skillnader som kan bidra till att förklara varför Sverige har så hög ung­doms­arbetslöshet jämfört med till exempel Tyskland eller Danmark.

Ungdomsarbetslöshet i nio länder samt genomsnittet i EU, år 2011. Procent

Stapeldiagram över andelen ungdomsarbetslöshet i nio länder samt genomsnittet i EU, år 2011

Studien har visat att siffrorna för ungdoms­arbetslöshet som tas fram av arbets­krafts­under­sök­ningarna i de berörda länderna är jämförbara. Definitionen av arbetslöshet är väl harmoni­serad, och de skillnader som finns i traditioner och genom­förande av under­sök­ningen påverkar inte arbetslöshets­nivåerna i någon större utsträck­ning. Det finns alltså inget fog för att säga att skälet för Sveriges höga ungdoms­arbetslöshet ligger i mätningen. Svaret på varför Sverige sticker ut vid en inter­nationell jämförelse måste sökas någon annanstans.

Värt att notera är att skillnaderna i arbetslöshets­nivå mellan länderna är störst bland den yngre gruppen ungdomar, 15‑19 år, och bland de studerande. Det är alltså sannolikt i dessa grupper som man kan finna de bästa förklar­ingarna till skill­naderna mellan länderna. Vänder man blicken mot gruppen unga vuxna, 25‑29 år, är skill­naderna mycket mindre.

Ungdomsarbetslöshet i nio länder, efter ålder, år 2011. Procent

Stapeldiagram över andelen ungdomsarbetslöshet i nio länder, efter ålder, år 2011

I arbetskraftsundersökningarna klassificeras i samtliga länder lärlingar som får lön som sysselsatta. Medan Sverige traditionellt har haft mycket få lärlingar, har man i länder som Tyskland och Österrike en stark tradition av lärlings­system. I Tyskland och Österrike är nästan en fjärde­del av alla studerande i åldersgruppen 15‑24 år lärlingar. Det kan jämföras med under en procent i Sverige.  Annorlunda uttryckt innebär detta att 68,5 procent av de sysselsattasom studerade i Tyskland, och 56,0 procent i Österrike, var sysselsatta för att de gick en lärlings­utbildning.

Att en  fjärdedel av de studerande i Tyskland klassificeras som sysselsattagenom sin lärlings­utbildning får stor effekt på arbetslöshets­talet. Dels genom att lärlingarna då inte kan klassificeras som arbetslösa även om de sökt jobb och dels genom att fler sysselsatta gör att det relativa arbetslöshets­talet sjunker. Arbetslösheten beräknas ju som en kvot, där man delar antaletarbetslösa med antalet i arbetskraften. En ökning av antalet sysselsatta ger också en ökning av antalet i arbetskraften.

En annan faktor inom utbildningssystemet, som kan bidra till att förklara skillnader i arbetslöshets­nivå mellan länder, är hur många månader om året ungdomar får studie­medel. I exempelvis Sverige och Finland utbetalas studie­medel normalt under 9 månader per år. Detta bidrar till att dessa länder har ett tydligare säsongs­mönster än exempelvis Danmark, där studie­medel betalas ut under hela året. Incita­menten att söka sommar­jobb är sannolikt högre om studie­medel inte betalas ut på sommaren. Under andra kvartalet 2011 var till exempel skill­naderna mellan arbetslöshets­nivåerna i Finland och Danmark mycket stora, närmare 12 procent­enheter. Dessa skill­nader var dock helt borta under kvartal tre.

Värt att notera är också att arbetslöshets­tidens längd varierar mycket mellan länderna och att en relativt stor andel av de arbetslösa ungdomarna i Sverige är arbetslösa i en månad eller mindre.

Det går inte att hitta en förklaring till skillnaderna i nivån på ungdoms­arbetslösheten mellan Sverige och de andra länderna. Till exempel kan skill­naderna mellan Sverige och Tyskland förklaras av andra faktorer än skill­naderna mellan Sverige och Neder­länderna.

Referens; Anna Broman, arbetar med Arbets­krafts­under­sök­ning­arna (AKU) på SCB.

08‑506 944 62

http://www.scb.se/Pages/Article____353416.aspx

 

Rapport, Sysselsättning för unga vuxna

Ideell förening; Projekt ”Neo Gallerian”

Rapport: sysselsättning för unga vuxna

Innehållsförteckning

Kapitel 1 Inledning 2:1

Kapitel 2 Metod 3:1

Kapitel 3 Ekonomisk fakta 4:2

Kapitel 4 Ungdomsarbetslösheten internationellt 4:1

Kapitel 5 Arbetslösheten i Sverige 5:3

Kapitel 6 Utanförskap 8:2

Kapitel 7 Personlig hälsa 9:3

Kapitel 8 Kriminalitet 9:4

Kapitel 9 Samhällskostnad 10:5

Kapitel 10 Åtgärd 4:10

Kapitel 11 Utbildning 10:1

Kapitel 12 Praktik 11:3

Kapitel 13 Diskussion 11:4

Kapitel 14 Integration 11:5

Kapitel 15 Samverkan 12:1

Kapitel 16 Slutsats 14:1

Kapitel 17 Litteraturförteckning 18-20

Inledning:

Sverige genomgår just nu en svår ekonomisk kris som präglas av låg tillväxt som varit en tydlig trend de senaste tre åren. Sedan uppgången under 2010, då tillväxten låg på 7,9 procent, har Sveriges BNP trappat ned med en stadig rytm och ligger i år, 2013, på 1,7 procent. En minskning med 6,2 procent på bara tre år (http://www.scb.se/Pages/PressRelease____358592.aspx).Parallellt med den avtagande tillväxten har arbetslösheten ökat och ligger nu på 9,1 procent för hela Sverige, en ökning med 1,5 procent på ett år sedan 2012 (http://www.scb.se/Pages/Product____23262.aspx).

Den grupp som har drabbats mest av den ökade arbetslösheten är ungdomar och unga vuxna, individer mellan 15-24 år gamla, som juni 2013 uppgick till hela 29 procent (http://www.scb.se/Pages/Product____23262.aspx).

Vi anser att något behöver göras för att förbättra arbetssituationen för dessa unga vuxna och har därför valt att undersöka problematiken närmare. I denna rapport behandlas frågeställningen:

På vilket sätt går det att minska ungdomsarbetslösheten?

En del av vår lösning är bland annat att ta hjälp av existerande resurser på kommunal och regional nivå, exempelvis, Socialtjänsten, kriminalvården, Frivården, Arbetsförmedlingen, Företagscentrum, Försäkringskassan, skola samt hälso- och sjukvård. Vårt koncept är speciellt och lätt att använda för alla parter, kostnaderna kommer inte belasta kommun eller landsting.

Vi kan lösa arbetslösheten. Ökad arbetsförutsättning, ökad utbildning förbättrad hälsostatistik för unga vuxna. Vårt mål är att alla kan uppnå självförsörjning. Samma värde alla ska ha en chans, oavsett vart vi kommer ifrån. Unga vuxna ska vara en del av vårt gemensamma samhälle.

”Kommuners ambitioner och prioriteringar, hur verksamheter är organiserad och hur den utförs är andra exempel på faktorer som påverkar kostnaderna. Dessa faktorer har också inverkan på effektiviteten i verksamheterna. De stora skillnaderna mellan kommunernas totala kostnader för barn och unga tyder på att kommunerna kan använda resurserna på ett effektivare sätt. Kommuner och andra aktörer kan utnyttja resurserna på ett bättre sätt genom att i större utsträckning prioritera med utgångspunkt utifrån målgruppen barn och unga, snarare än den egna verksamhetens ansvarområde och budget.

Viktigt är också att samverka över verksamhetsgränser och mellan olika aktörer och att se till att förebyggande insatser som är kostnadseffektiva erbjuds, utvärderas och används och att uppföljning och utvärdering av insatser, kostnader och förekomst av ofärd och risker för barn och unga sker. Det möjliggör en kontinuerlig verksamhetsutveckling som kan bidra till ökad effektivitet och minskade kostnader”.

*http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-6-2

1 – Metod

Vi har genomfört en teoretisk studie där vi har läst och analyserat olika rapporter, artiklar och sammanställt en del kortfattade redogörelser för dessa olika ämnen. Fokus har varit på statistiska beskrivningar av den kvantitativa analysen över arbetslösheten i Sverige. Vi har jämfört den internationellt och valt att titta närmare på ungdomsarbetslösheten som har ökat markant de senaste åren.

Till detta har vi vidare valt att titta närmare på vilka konsekvenser som följt av den ökade ungdomsarbetslösheten samt vilka åtgärder som antagits för att motverka den.

Vi har avslutningsvis gått in på en mer kvalitativ rekommendation av vilka åtgärder vi anser vara relevanta för att minska ungdomsarbetslösheten och uppnå en hållbar och långsiktig lösning på problemet. Avhandling:

2 – Arbetslöshet

Arbetslösheten är ett sådant ämne som kan likställas med den filosofiska frågan ”Vad kom först, hönan eller ägget?”. Ökar arbetslösheten för att ekonomin försämras eller försämras ekonomin för att arbetslösheten ökar? Vi antyder på att det är båda sidorna som stämmer.

Samtidigt är det viktigt att titta på denna utveckling över tidens gång. På så sätt framhävs en tydligare bild av verkligheten och det går att följa de olika upp- och nedgångarna på ett mer övergripande plan.

Genom att observera fakta från olika perspektiv kan en mer nyanserad bild målas upp som hjälper till vid analysen av orsakerna till arbetslöshetens problematik.

2.1 – Arbetslösheten internationellt

Tittar vi på hur arbetslösheten ser ut även i andra länder ser vi att Sverige ligger ganska bra till jämfört med länder som Grekland och Spanien som har drabbats hårdare av den ekonomiska krisen.  Samtidigt finns det länder som har en arbetslöshetsgrad som är lägre än den i Sverige, som exempelvis Norge, Danmark, Tyskland och Österrike. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet—internationell-jamforelse/

Det är ytterst intressant att inte bara jämföra Sverige med andra länder utan att även titta på länder som har ett liknande socialt system och skyddsnät som det som Sverige har byggt upp.

Att jämföra Sverige med länder utan samma eller liknande förutsättningar att klara av ekonomiska svårigheter ger oss inte en tydlig bild av den faktiska påverkan som den ekonomiska krisen verkligen har på den Svenska arbetsmarknaden.

2.2 – Ungdomsarbetslösheten internationellt

Ungdomsarbetslösheten är den som har ökat mest för de flesta länderna de närmaste åren. Sverige ligger på en relativt hög nivå, över de nordiska länderna Norge, Danmark, Finland, Island samt både Österrike och Tyskland som har en betydligt lägre ungdomsarbetslöshet än de flesta länderna i denna jämförelse. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet-internationellt/

2.3 – Arbetslösheten i Sverige

Antal invånare som är i arbetsför ålder i Sverige i år, 2013, uppgår till närmare 5 300 000 personer. Av dessa är 484 000 personer arbetslösa vilket motsvarar hela 9,1 procent av den totala arbetskraften. http://www.scb.se/Pages/Product____23262.aspx

Jämförelsevis går det att läsa ut från grafen nedan att arbetslösheten har varierat kraftigt de närmaste fem åren och befinner sig återigen på väg mot en uppgång, det vill säga en ökad arbetslöshet. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet/?from3902=2009&to3902=2013

2.4 – Ungdomsarbetslösheten i Sverige

Antal ungdomar, 15-24 år gamla, som är arbetslösa i år, 2013, uppgår till hela 236 100 personer vilket innebär att ungdomsarbetslösheten ligger på 29 procent. Det betyder att var tredje ungdom i Sverige saknar arbete http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet-per-manad/?from8297=2009&to8297=2013

De senaste fem åren har ungdomsarbetslösheten varit relativt hög och denna trend ser ut att hålla i sig ytterligare vid närmare inspektion av grafen nedan.

2.5 – Arbetslösheten i Sverige – en jämförelse mellan åldersgrupper

För att få en övergripande förståelse för hur arbetslösheten faktiskt ser ut och vilka som befinner sig in en mer utsatt situation är det aktuellt att titta på hur den ligger fördelad mellan olika åldersgrupper. Nedan visas en mer övergripande bild av arbetslöshetsfördelningen i Sverige i år, 2013. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet-i-olika-aldersgrupper/

Det framgår tydligt av den här grafen att den åldersgrupp som är mest utsatt i Sverige, 2013, är unga vuxna som befinner sig i början av sina liv.

3 – Konsekvenser

Vilka konsekvenser följer av den höga arbetslösheten, vad innebär det för samhället i stort att många ungdomar idag är sysslolösa? Vi tycker att det är viktigt att belysa sådana frågor och inte bara fokusera på ekonomiska resultat och uträkningar. Eftersom det är de samhälleliga problemen som oftast leder till ekonomiska avvikelser.

För att lösa ett problem så behövs det ett tydligt samband mellan problemets orsak och dess verkan. Genom att ta reda på vilka konsekvenser som följer arbetslöshet och utanförskap blir det tydligare vad som behövs bygga upp en fungerande lösning som svarar till dessa.

3.1 – Sysslolöshet

Sysslolös klassas en person i det fall den varken studerat, arbetat eller haft någon form av inkomst som överstigit ett basbelopp under ett helt år. Dessutom bör personen inte heller ha arbetspendlat till Norge eller Danmark eller varit studieregistrerad, studerat mer än 60 timmar eller fått studiemedel under ett års tid. http://temaunga.se/sites/default/files/2013_ars_uppfoljning.pdf sida 6.

Det betyder att sysslolöshet är allvarligare än långtidsarbetslöshet som i sin tur innebär att en person varit arbetslös i minst 100 dagar http://www.scb.se/Pages/List____275840.aspx .

Att vara sysslolös och långtidsarbetslös minskar således ens chanser att få ett arbete http://www.driva-eget.se/darfor-vill-foretagare-inte-anstalla-langtidsarbetslosa-9611375 vilket endast driver problemet vidare.

3.2 – Utanförskap

Långtidsarbetslösa och sysslolösa hamnar ofta i utanförskap vilket innebär att de befinner sig utanför arbetsmarknaden. Det är ofta personer som omfattas av olika arbetsmarknadsåtgärder, a-kassa, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning och ekonomiskt bistånd (http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Utanforskapet/ , http://sv.wikipedia.org/wiki/Utanf%C3%B6rskap .

I Sverige ligger utanförskapsnivån på nästan 18 % vilket motsvarar närmare en miljon människor som befinner sig i arbetsför ålder, det vill säga av de som är mellan 16-64 år gamla http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Utanforskapet/?from615=2008&to615=2012 .

3.3 – Personlig hälsa

Utanförskap leder till försämrad personlig och psykisk hälsa och de individer som mest aktivt söker arbete drabbas hårdast. Personer som lever i utanförskap känner sig isolerade och tappar ofta sina sociala nätverk. Samtidigt känner de ökad oro, ängslan, nedstämdhet och har sömnsvårigheter http://www.fastighets.se/home/fast2/tidn/home.nsf/unid/1DDBB73BE15320FCC125711E0051875A .

I dåliga ekonomiska tider syns sambandet mellan arbetslöshet och hälsotillstånd ännu tydligare då den ökade konkurrensen för jobben orsakar mer stress och bidrar till att de arbetssökanden får sämre självkänsla http://www.fastighets.se/home/fast2/tidn/home.nsf/unid/1DDBB73BE15320FCC125711E0051875A .

Människor som lever i utanförskap och är arbetslösa tenderar att vara mer långtidssjukskrivna än människor som innehar arbete. Dessutom finns det även en koppling mellan arbetslöshet och ökad dödlighet, oftast i form av självmord http://www.fastighets.se/home/fast2/tidn/home.nsf/unid/1DDBB73BE15320FCC125711E0051875A

Arbetslöshet, sysslolöshet och utanförskap är således ett väldigt allvarligt problem.

3.4 – Kriminalitet

Ännu en påföljd av utanförskap är ökad kriminalitet. Det finns ett tydligt samband som visar att utanförskap och sysslolöshet ofta leder till ett liv präglat av kriminella kretsar och brottsliga handlingar. Det beror på att ungdomar som hamnar snett i tidig ålder, redan under skoltiden, inte får det stöd de behöver för att hamna på rätt väg igen. Det resulterar i att de ofta hamnar hos olika brottsliga umgängeskretsar vilket försvårar deras utanförskapsituation ytterligare http://www.newsmill.se/artikel/2008/10/16/utanforskap-ger-grund-till-terrorism .

3.5 – Samhällskostnad

Problemet med utanförskap är att det inte bara är de som befinner sig i den situationen som är drabbade utan hela samhället i stort känner av dess effekter. Det handlar om en väldigt dyr samhällskostnad som påverkar ekonomin  http://www.skanskan.se/article/20130316/NYHETER/703159822/-/miljoner-satsas-for-att-minska-utanforskapet , http://www.skandia.se/hem/Om-Skandia/Socialt-ansvar1/Samhallsengagemang/Utanforskapets-pris/ , http://utanforskapetspris.se/ .

För varje individ som hamnar i utanförskap kan det kosta samhället upp till 20 miljoner kronor per år i form av de åtgärder och de aktörer som blir aktuella för att erbjuda hjälp och stöd. Allt ifrån sjukvård, kommun, försäkringskassa, arbetsförmedling och rättsväsendet kan bli inblandade på olika sätt för att motverka en individs liv i utanförskap http://www.skanskan.se/article/20130316/NYHETER/703159822/-/miljoner-satsas-for-att-minska-utanforskapet , http://www.skandia.se/hem/Om-Skandia/Socialt-ansvar1/Samhallsengagemang/Utanforskapets-pris/

Statistiskt sett hamnar cirka 1 204 av 9406 barn i utanförskap endast i Stockholmsregionen. Givet att alla dessa kostar samhället i form av olika åtgärder och program fram tills att de når pensionsåldern på 65 år kommer det att ha kostat samhället närmare 19 miljarder kronor, endast i Stockholm. Det handlar således om ofantliga summor pengar som samhället behöver lägga ner för att ta hand om sina medborgare som befinner sig i utanförskap http://utanforskapetspris.se/ .

4 – Åtgärder

När vi känner till att arbetslöshet leder till utanförskap, psykisk ohälsa och stora samhällskostnader blir det relevant att titta på vilka lösningar som kan anpassas för att minska dessa problem.

Genom att studera tidigare åtgärder, deras resultat och tillämpning är det intressant att ta reda på vilka lösningar som fungerar bättre och varför.

4.1 – Utbildning

Flera politiker vill satsa på utbildning, de anser att ökad utbildning och större fokus på slutförd skolgång kommer att förbättra ungdomarnas möjligheter att få arbete http://www.youtube.com/watch?v=L5wIxSO5Y6c , http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article16223371.ab , http://danne-nordling.blogspot.se/2012/04/varfor-vill-foretagen-inte-anstalla.html .

Det är relevant att vara ute i god tid och förebygga utanförskap redan innan det uppstår, dels genom utbildning men också genom att verkligen satsa på de barn och ungdomar som redan i en ung ålder riskerar att hamna i utanförskap http://temaunga.se/sites/default/files/2013_ars_uppfoljning.pdf .

4.2 – Monetär kompensation

Genom att sänka olika skatter, avgifter och löneskyldighet för arbetsgivare har det svenska samhället försökt att motivera arbetsgivare att at emot ungdomar och erbjuda den anställning. Men det har ofta bara lett till att företagen haft lägre utgifter men inte ökat sin arbetskraft. En organisation som redan fyllt sin kvot av personal har inget behov av att anställa flera personer vilket betyder att denna typ av åtgärder egentligen inte haft ett lyckat resultat som det var tänkt http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=2389473 , http://www.handels.se/press/?pid=586852 .

4.3 – Erfarenhet

Många unga vuxna som söker arbete i Sverige tenderar att mötas av argument om bristande erfarenhet, fastän svensk arbetskraft uppskattas utomlands och anses vara högkvalitativ. Den egentliga anledningen för svårigheten att få arbete med lägre erfarenhet verkar istället ligga i det faktum att många ungdomar i Sverige saknar kontakter. Nätverk och rekommendationer tenderar att validera en persons arbetsförmåga och uppskattas av arbetsgivare då de söker nya medarbetare http://www.esf.se/sv/Projektbank/Behallare-for-projekt/Sydsverige/Work-in-Europe/ .

4.4 – Bemanning

En arbetsform som verkligen blommat upp i Sverige de senaste åren är uthyrning av personal till arbetsgivare med tillfälligt behov av ökad arbetskraft. Bemanningsföretagen är de som verkligen satsat på ungdomarna och anställer de till preliminära uppdrag för olika organisationer http://lararformedlarna.se/nyheter/bemanningsforetag-ar-bast-pa-att-anstalla-unga , http://www.bemanningsforetagen.se/branschfragor/aktuellt/bemanningsbranschen-bast-pa-anstalla-ungdomar_1 .

Samtidigt klagar många ungdomar på denna arbetsform då den är omringad av osäkerhet, instabilitet och lägre ekonomiska intäkter. Unga arbetssökanden som letar efter jobb genom bemanningsföretag får ofta tillfälliga uppdrag och behöver sedan börja arbetssökandet igen. Därutöver får de lägre löner för samma arbete jämfört med om de hade varit fast anställda hos arbetsgivaren http://www.newsmill.se/artikel/2011/02/27/ntligen-granskas-svineriet-mot-unga .

Ännu en faktor som bidrar till ungdomarnas missnöje kring bemanningsföretagens anställningsformer är att de ofta får leva för dagen utan att kunna skapa långtidsplaner för sin framtid. Detta beror på att avsaknaden av fast anställning försätter de unga vuxna i en situation där de hela tiden känner av pressen av att ha möjlighet att betala sina hyror och bostadskostnader http://www.newsmill.se/artikel/2011/02/27/ntligen-granskas-svineriet-mot-unga . .

4.5 – Praktik

I ett försök att koppla ungdomar med näringslivet har stora satsningar gjorts på att låta unga praktisera hos arbetsgivare i hopp om fortsatt anställning och nätverksskapande. Men många företag väljer istället att ta emot praktikanter tillfälligt vilket å ena sidan bidrar till mer erfarenhet och praktisk utbildning men å andra sidan till gratis arbetskraft under flera månaders tid för dessa organisationer http://www.svd.se/naringsliv/praktik-inte-basta-vagen-till-ett-jobb_3620233.svd ,  http://www.newsmill.se/artikel/2011/02/27/ntligen-granskas-svineriet-mot-unga .

5 – Diskussion

Nu när vi har gått igenom arbetslösheten i Sverige, tittat på konsekvenserna av utanförskap och analyserat olika åtgärder som har antagits för att minska ungdomsarbetslösheten ska vi titta närmare på vår initiala frågeställning:

På vilket sätt går det att minska ungdomsarbetslösheten?

Vi anser att ungdomsarbetslösheten är ett problem som behöver anfallas från olika håll, perspektiv och nivåer.

Utbildning – Vi anser att det är viktigt att se till att alla ungdomar i Sverige får en god grundlig utbildning. Genom att säkerställa att alla går ut grundskolan med fullständiga betyg förbättras ungdomarnas förutsättningar att utvecklas inom samhället och undvika utanförskap.

Integration – När vi pratar om integration menar vi inte endast att alla olika människogrupper ska integreras, något som vi tar för givet, utan att vi också ska fokusera på att integrera olika former av lärande.

Alla människor är olika och lär sig på olika sätt, där vissa är teoretiska genier kan andra vara händiga och praktiskt överlägsna. Ingen form av personlig inriktning ska anses vara bättre eller sämre än den andra. Genom att satsa på utbildningsformer som flera kan ta till sig ökar möjligheten för flera att ta till sig de kunskaper som de behöver för sin egen målsättning.

Sammankoppling – Att se till att sammankoppla människor på olika planer kan ge otroligt fruktbara resultat. Samarbeten där olika perspektiv används för att lösa ett problem ger ofta väldigt kreativa och nytänkande lösningar. Dessutom skapas starka nätverk mellan människor som hjälper de växa och gynnar deras egen självkänsla.

Unga vuxna kan också få chansen att sammankopplas med näringslivet genom företagssamarbeten. Här kan det dock vara bra att planera det på ett sådant sätt så att man undviker exploatering av ungas arbetskraft och istället fokuserar på deras personliga vinning. Ett samarbete med organisationer ska ge erfarenhet, referenser och i bästa fall anställning.

Samverkan – Det ska vara enkelt för de unga vuxna att komma i kontakt med de olika samhällsorganen som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialtjänsten med flera. Den förenklade, direkta och personliga kontakten med dessa aktörer ska underlätta samhället att motverka utanförskap och skapa integration på ett tidigare stadium. Därutöver leder denna samverkan till att skapa en långsiktig och hållbar lösning som hämmar utanförskap och gynnar integration. På så sätt ökas ungdomarnas möjligheter att få ett arbete och stödjas in i arbetslivet från början, utan att hamna i dåliga umgängeskretsar.

Synergieffekter – Vi är övertygade om att alla dessa åtgärder ger positiva synergieffekter i praktiken som kommer att minska utanförskapet och arbetslösheten. Samtidigt erbjuder de en långsiktig och hållbar lösning på detta samhällsproblem som på ett förebyggande sätt ser till att framtida ungdomar inte hamnar i samma situation.

6 – Slutsats

För att minska ungdomsarbetslösheten behövs en praktisk lösning som syftar till att erbjuda unga vuxna de verktyg som de behöver inför sin start på arbetslivet. Förbättrad standard och kontroll på utbildningsgrunden ger bättre förutsättningar för ungdomar att utvecklas vidare. Samtidigt blir det sedan viktigt att anpassa inlärningen efter individens behov och skapa en plattform där samarbete blir möjlig. Personlig utveckling med hjälp av problemlösning tillsammans med arbetskamrater vidgar deras förståelse och tänkande.

Därutöver är det relevant att erbjuda dessa ungdomar direkt och personlig kontakt med de olika samhällsorganen för att säkerställa att relevanta åtgärder och stöd sätts in så tidigt som möjligt. Detta motverkar utanförskap och bättrar möjligheterna till anställning. Därför är det även viktigt med planerad och strukturerad kontakt med näringslivet och samarbete med företag och arbetsgivare.

7 – Sammanfattning

Ungdomsarbetslösheten ligger på 29 % i Sverige i år, 2013, det fortsätter att vara ett stort samhällsproblem som har lett till ökad sysslolöshet, utanförskap och stora samhällskostnader. Det behövs ett sätt att minska ungdomsarbetslösheten som ger en långsiktig och hållbar lösning på detta samhällsproblem.

Olika åtgärder som idag diskuteras tar ofta upp utbildning, bidrag till arbetsgivare, ökad erfarenhet, bemanningsföretag samt praktik som fungerar på olika sätt och olika bra.

Vi menar att det behövs en lösning som integrerar flera aspekter och sammanlänkar ungdomar sinsemellan men också med samhällsorgan och näringsliv. På så sätt täcks flera aspekter av problematiken in som leder till verkliga resultat i praktiken.

Källhänvisning:

Författare: Statistikservice SCB 08-506 948 01,

Titel, Arbetskraftsundersökningarna (publicering Korrigering 2013-07-25) information inhämtad 13-07-25 http://www.scb.se/Pages/Product____23262.aspx

http://www.scb.se/Pages/Product____23262.aspx http://www.scb.se/Pages/Product____23262.aspx

http://www.scb.se/Pages/List____275840.aspx

Författare, Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010, information inhämtad 13.07.25, kontaktperson för denna publikation, Tel. 075-247 00 00 matilda.hansson@socialstyrelsen.se

Titel, Olika villkor – Om levnadsförhållanden, risker och kommunala kostnader för barn och unga.http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-6-2

Författare, Ekonomi fakta, kontaktperson, Susanne Spector, 08 – 553 430 79 ekonomifakta@ekonomifakta.se,

Titel, Arbetslöshet – internationellt, information inhämtad 13-07-25

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet—internationell-jamforelse

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet-internationellt/

http://www.scb.se/Pages/Product____23262.aspx

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet-per-manad?from8297=2009&to8297=2013

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet-i-olika-aldersgrupper/

(http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Utanforskapet/

Författare, Tema Unga; Ungdomsstyrelsen

Kontakperson, Projektledare Oscar Svensson, 08-566 219 00, E-post: temagruppen@ungdomsstyrelsen.se, Titel, 2013 års uppföljning av unga som varken arbetar eller studerar.  Information inhämtad, 13-07-25

www.temaunga.sehttp://temaunga.se/sites/default/files/2013_ars_uppfoljning.pdf

http://temaunga.se/sites/default/files/2013_ars_uppfoljning.pdf

Författare, Driva eget företag, kontaktperson, http://www.driva-eget.se/janne, Titel, Därför vill företagare inte anställa långtidsarbetslösa, publicering, 6 maj 2012. Information inhämtad, 13-07-25, http://www.driva-eget.se/darfor-vill-foretagare-inte-anstalla-langtidsarbetslosa-9611375, http://danne-nordling.blogspot.se/2012/04/varfor-vill-foretagen-inte-anstalla.html

Författare, Wikipedia, kontaktperson, http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Artiklar_som_beh%C3%B6ver_enstaka_k%C3%A4llor_2012-10, Titel, Utanförskap, http://sv.wikipedia.org/wiki/Utanf%C3%B6rskap, information inhämtad, 13-07-25

Författare, Ingegerd Rönnberg, Titel, Farligt för hälsan att vara arbetslös. Information inhämtad, 13-07-25.publicerings, 2012,

http://www.fastighets.se/home/fast2/tidn/home.nsf/unid/1DDBB73BE15320FCC125711E0051875A

http://www.fastighets.se/home/fast2/tidn/home.nsf/unid/1DDBB73BE15320FCC125711E0051875A

http://www.fastighets.se/home/fast2/tidn/home.nsf/unid/1DDBB73BE15320FCC125711E0051875A

Författare, LENNART MATIKAINEN, Titel.  OM HUR ARBETAR TERRORNÄTVERK I SVERIGE, Newsmill, publicering, 2008-10-16, information inhämtad, 13-07-25 http://www.newsmill.se/artikel/2008/10/16/utanforskap-ger-grund-till-terrorism, http://www.newsmill.se/artikel/2011/02/27/ntligen-granskas-svineriet-mot-unga

http://www.newsmill.se/artikel/2011/02/27/ntligen-granskas-svineriet-mot-unga

Författare, Johanna Ravhed ,ohanna.ravhed@nsk.se, Titel, Miljoner satsas för att minska utanförskapet. Publicering, 13-03-16, information inhämtad, 13-07-25

http://www.skanskan.se/article/20130316/NYHETER/703159822/-/miljoner-satsas-for-att-minska-utanforskapet

Författare, Skandia, Titel. Utanförskapets pris, publicering, 2013, information inhämtad, 13-07-25. http://www.skandia.se/hem/Om-Skandia/Socialt-ansvar1/Samhallsengagemang/Utanforskapets-pris/ , http://utanforskapetspris.se/

http://www.skanskan.se/article/20130316/NYHETER/703159822/-/miljoner-satsas-for-att-minska-utanforskapet , http://www.skandia.se/hem/Om-Skandia/Socialt-ansvar1/Samhallsengagemang/Utanforskapets-pris/,

http://utanforskapetspris.se/

Författare, Youtube, Titel Watch, publicering, 2013, information inhämtad, 13-07-25 http://www.youtube.com/watch?v=L5wIxSO5Y6c ,

Författare, Aftonbladet, Titel. Debatt, article16223371, publicering 2013, information inhämtad, 13-07-25

http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article16223371.ab

Författare, Sveriges radio, Titel, artikel utanförskap, publicering, 2013, information inhämtad, 13-07-25 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=2389473 , http://www.handels.se/press/?pid=586852

Författare, ESF, Titel, Projekt, work in EU, publicering 2013, information inhämtad, 13-07-25 http://www.esf.se/sv/Projektbank/Behallare-for-projekt/Sydsverige/Work-in-Europe/ .

Författare, lärarförmedlarna, Titel, bemanningsföretag är bäst på att anställa unga, publicering 2013, information inhämtad 13-07-25

http://lararformedlarna.se/nyheter/bemanningsforetag-ar-bast-pa-att-anstalla-unga , http://www.bemanningsforetagen.se/branschfragor/aktuellt/bemanningsbranschen-bast-pa-anstalla-ungdomar_1 .

Säte: Projekt “Neo Gallerian”

C/o Kontor 14 Månskärsvägen 9

141 75 Kungens Kurva

Stockholms Län.

Konsulter i projekt ”Neo Gallerian”

Neo.gallerian@gmail.com

Info@kontor14.se

Höger& Vänster

2013-08-18 22.35.12

Samband med egen placering på skalan

Höger–vänster-skalan i Sverige har ett starkt samband med väljarnas ekonomiska situation eller sociala klass. Ju lägre inkomst och status via yrket, desto större är sannolikheten att en väljare har sympatier åt vänster på skalan. Ju högre inkomst och förmögenhet, desto större är sannolikheten att en väljare har sympatier åt höger på skalan. Samma samband finns i andra länder, men det är starkare i Sverige. Sambandet mellan social klass, höger–vänster-skalan och partival har dock försvagats klart över en period av 50 år, det är ungefär hälften så starkt idag som det var 1956. Ännu i valet år 2006 uppvisade dock social klass det starkaste sambandet med partival av alla undersökta bakgrundsdimensioner. Andra viktiga bakgrundsfaktorer för partival var utbildning, religiositet, fackföreningsmedlemskap, yrke och inkomst.

Ideologier som överskrider höger–vänster-skalan

Vissa politiska åskådningar anser sig överskrida eller vara oberoende av höger–vänster-skalan. Många feminister menar att kvinnoförtrycket förenar höger- och vänsterideologierna  hävdar att miljöförstöringen drabbar alla oavsett ideologi, och Piratpartiet anser att deras frågor inte kan placeras in på höger–vänster-skalan. Exempelvis anser många miljöpartister att de varken tillhör högern eller vänstern. I Sverige brukar även Centerpartiet och Sverigedemokraterna beskriva sig själva som mittenpartier. Liknande försök att hävda det egna oberoendet av höger–vänsterskalan är dock i hög grad en retorisk metod.[Enligt vem?] Genom att placera sin egen uppfattning i mitten försöker ett parti presentera sig självt på ett mindre negativt sätt för sådana väljare som identifierar sig med den andra delen av skalan. Om man till exempel undersöker Miljöpartiets förtroendevalda, väljare och sympatisörer, så har dessa genomsnittligt sett en klar vänsterprofil, även om partiet säger sig vara oberoende av höger–vänsterskalan.

Referens: http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%B6ger%E2%80%93v%C3%A4nster-skala

Bäck, Mats & Tommy Möller (2001). Partier och organisationer. Femte upplagan. Stockholm: Norsteds Juridik

http://www.stansey.com

http://www.stephentansey.com

http://www.bokus.com/cgi-bin/product_search.cgi?authors=stephen%20tanse

Tansey, Stephen D. (2002) Politics: The basics, sid 75. London och New York: Routledge

Jfr. Till exempel omnämningarna i V.I.Lenin: Speech Delivered At The All-Russia Congress Of Transport Workers. 1921 och А.С.Изгоев. Об интеллигентской молодежи (Заметки об ее быте и настроениях). Часть II[död länk]. 1909.

SCB (2007). Allmänna valen 2006, Del 4. Statistiska centralbyrån. ISBN 978-91-618-1411-4

Skatt och välfärd, vad gör alla politiker?

Vad dina skattepengar går till

Skatteverkets sammanställning

 Ett exempel med en hundralapp som fördelas ut över olika områden dit skatten används.

Socialt skydd – 43 kronor och 50 öre

I Sverige är vi som individer ganska skyddade när det gäller sjukpenning och pension med mera. Det här är främst för att en stor del av den skatt vi betalar in placeras på det här området just för att skapa en trygghet för varje svensk som finns i systemet. Här finansieras föräldrapenning, studiemedel och arbetslöshetsersättningar.

Näringsliv – 8 kronor och 20 öre

För att samhället skall fungera med infrastruktur och kollektivtrafik måste en del av pengarna som kommer in i form av skatter användas för att underhålla vägar, utveckla kollektivtrafiken samt att bygga ut järnvägsnätet.

Bostäder och samhällsutveckling – 1 kronor och 10 öre

I den här delen av skattefinansieringen används pengarna för att utveckla och planera helt nya bostadsområden runt om i landet. Alla hushåll skall ha en fungerande vattenförsörjning samt också en fungerande gatubelysning i de områden där man har sin bostad. Till detta används svenska skattepengar som finansiering.

Utbildning – 14 kronor och 30 öre

I Sverige har vi en skolreform som säger att det skall vara gratis att utbilda sig och alla, oavsett förutsättningar skall ha möjligheten att studera om så önskas. För att det här skall vara möjligt måste pengarna tas från den skatt som betalas och det är också det som möjliggör att vi har den skolreform som vi har idag.

Försvar – 3 kronor och 20 öre

Även om det svenska försvaret har hårdbantats de senaste åren är det inte helt och hållet borttaget. Vi har fortfarande land och luftstyrkor som försvarar landets gränser men som också används för fredsbevarande uppdrag runt om i världen. Försvaret kostar pengar och finansieras helt och hållet med skatteintäkter.

Hälso- och sjukvård – 12 kronor och 90 öre

Den svenska sjukvården är högt rankad världen över och är ofta väldigt omtalad eftersom vi har en mycket bra och dessutom gratis sjukvård i Sverige. Här finns allt från folkhälsosjukvård till specialistsjukvård samtidigt som allmän sjukvård, mediciner, läkemedel, tandvård och medicinska hjälpmedel måste finansieras till behövande. Det här görs med hjälp av den skatt som betalas.

Samhällsskydd och rättsskipning – 2 kronor och 60 öre

För att inte anarki skall uppstå i samhället måste vi ha ha en rättsapparat som tar hand om de människor som hamnat snett i livet. Polis, räddningstjänst, domstolar och kriminalvård är alla statliga institutioner som finansieras med hjälp av skattepengar från arbetande människor.

Offentlig förvaltning – 11 kronor och 80 öre

Sverige hade inte fungerat utan sin apparat med departement, riksdag och regering. Eftersom Sverige också har en ganska omfattande stadsskuld måste landet betala räntor till sina långivare. Pengarna som betalas in som skatt till offentlig förvaltning används till just de här ändamålen. Även de pengar som ges som bistånd till andra länder kommer från den offentliga förvaltningen.

Kultur och fritidsverksamhet – 2 kronor

Alla inrättningar som bjuder på kultur och fritidsmöjligheter måste finansieras med statliga medel. Bibliotek och museer samt idrottsanläggningar är alla delar av vad som erbjuds det svenska folket tack vare de inkomster som tillkommer med hjälp av skatter.

Miljöskydd – 40 öre

Avfallshanteringen i Sverige kostar pengar och för att vi skall få en sund och bra livsstil där sopor inte slängs på gator och i sjöar och hav måste renhållningen arbeta med att hålla Sverige rent. Det här finansieras också av de skatter som betalas av arbetarna. Även förebyggande åtgärder mot att sjöar försurar eller att oljeutsläpp skadar vår natur finansieras med den här sektorns skattepengar.

 Källa: http://www.alltomspara.se/var-tar-vara-skattepengar-vagen

HAT

som255

HAT

Demokratin begränsas till några få, det intressanta är ännu en gång är det ingen som bryr sig, alla dessa som är utanför har en röst, en demokratisk röst.

Men eftersom behovet av denna röst visar sig var fjärde år, är intresset lågt bland politiker. Att högerextrema sajter har högre antal ”träffar” per dag än politikernas sajt, verkar inte bekymra överheten.

Men detta är inget nytt i Europa, världen är kantad av historisk tradition att ”det man inte ser, finns inte” tills de marscherar på gatorna och skanderar slagord och röjer undan allt och alla som inte tycker som dem… men, men det måste tydligen ske om och om igen, egoismen hos eliten och de som aspirerar på eliten, vänder sig mer än gärna om och hoppas att det inte ska drabba just dem.

Att skriva spalter med ” hur eliten festar och bor” http://bloggar.aftonbladet.se/hovbloggen/ger kanske inte den bästa signalen att allt står rätt till, vad är det demokratiska värdet i det?

Gynnar det demokratin? Dessa unga utanför, ser våld som ett alternativ, hur blev det så? När blev våld ett alternativ, och varför?

Vad händer när de väljer att komma efter just makten? Skövla och plundra skoningslöst… ska vi säga att vi inte visst något? Skylla på någon, låtsas att det försvinner om man tiger ihjäl det?

”De högerextrema webbsajter som öppet förespråkar våld har över 144 000 besök varje dag, visar en kartläggning som Statens medie­råd har gjort på uppdrag av demokratiminister Birgitta Ohlsson.

Att jämföra med de åtta riksdagspartiernas sammanlagda 19 000 dagliga läsare”

 Journalisten Oisín Cantwell aftonbladet, 23/6, http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/oisincantwell/article17007057.ab

”nobbade män en tickande bomb”

BO ROTHSTEIN statsvetare, expressen 23/6 http://www.expressen.se/debatt/nobbade-man-ar-en-tickande-bomb/

Ingen tycker om att bli ignorerad inte i ett civiliserat samhälle, politiker veckan i Almedalen känns säker tryggt och just civiliserat i sitt välsmorda arrangemang för eliten, kommer frågan belysas?

Tror knappast det, för mycket ska vara PK, och med just PK-ryttarnas rädslor förbiser man gärna verkligheten.

 Den verkar vara entledigad i deras syn på sanningen, tills det börjar… vrålet som kommer inifrån, hatet föraktet, och sedan utåtagerandet… men då är det oftast försent, väldigt försent. www.expressen.se/debatt/ett-alternativ-till-graddfil-for-eliten-1/

Eller är vi så naiva att vi tror att det aldrig kan hända i Sverige?

Underskatta aldrig kraften hos människor.

Arbete- Bostad- utbildning=  DEMOKRATI